Klarar EU:s gröna politik coronautmaningen?

Kommer det gå att stå fast vid den nya EU-kommissionens politiska flaggskepp, en ”grön giv” med bland annat höjd klimatpolitik, skärpt kemikalielagstiftning och mer skydd av biologisk mångfald? Har unionen råd att satsa på att höja de miljöpolitiska ambitionerna i ett investeringspaket på uppskattningsvis en biljon euro över tio år, när ekonomin är i fritt fall?

Redan inom de närmsta veckorna kan återhämtningsplanen presenteras. Innan dess ska också EU:s statschefer samlas igen nästa vecka. Det är därför hög tid för intressenter att göra vad de kan för att påverka beslutsfattarna i Bryssel.

Krav på att glömma EU:s gröna giv

Under Coronakrisen har det höjts flera uttalandet för att det politiska engagemanget och de ekonomiska investeringarna behövs bättre på annat håll.

Tjeckiens premiärminister Andrej Babiš uttalande för några veckor sedan sågs som startskottet för den offentliga debatten. ”Europa bör glömma den Gröna given nu och fokusera på coronaviruset istället”

LÄS MER: Klimatfrågan klättrar i EU i valspurten
Högre miljö- och klimatpolitiska ambitioner bör bland annat leda till högre kostnader för det redan ansträngda europeiska näringslivet, fortsätter motståndarna. Det är därför inte på sin plats att exempelvis satsa på exempelvis höjda klimatmål, menar bland annat representanter i den polska och ungerska regeringen. Bara det första EU-gemensamma räddningspaketet gick på 500 miljarder euro.

Till sitt stöd har en grupp av runt 60 EU-parlamentariker anslutit till en liknande uppmaning, med uppbackning av bland annat Sverigedemokraterna . Enligt Sveriges Naturs uppgifter har också starka lobbyintressen försökt övertyga fler regeringar, bland annat Frankrikes, att ansluta sig till deras position.

LÄS MER: Klimatpengar kan fylla EU:s budgetlucka

Men utspelen verkar inte ha fått ett riktigt grepp, i alla fall utifrån de källor som Sveriges Natur talat med. Varken offentligt eller inofficiellt har fler länder anslutit sig, och istället backar representanter för de aktuella länderna delvis från utspelen. De menar att uttalandena främst riktar sig till en nationell publik och de aktuella politikernas egna väljargrupper.
– Skulle man ställa frågan om regeringens officiella hållning, skulle de inte säga att de vill se att den tidigare antagna riktningen slopas, säger exempelvis en källa till Sveriges Natur.

Dansk mobilisering

Men utspelen har ändå gjort starkt avtryck. Framför allt har de väckt den andra sidan till liv.
Efter ett dansk mobilisering har hittills 13 miljöministrar anslutit sig till en gemensam uppmaning till EU-kommissionen att inte sänka ambitionen i ”gröna given”. Fler ser också ut att ansluta.
– Det ska pågå förberedelser i både Slovakien och Estland att ansluta sig. Det är ju länder som tidigare varit motsträviga på i alla fall klimatfronten. Det är också lite oväntade länder som redan ställt upp, säger en förhandlare och fortsätter:

– Visst, det är inte så att det står något så kontroversiellt i uppmaningen som att ministrarna vill se ett höjt klimatmål till minst 55 procent år 2030. Men ändå, både Grekland och Tyskland, som tidigare varit svårare att få med på den här sortens utspel, är också med så det blir ju en kraftsamling.

Vädjan om grön återställningsplan

Därutöver har gruppen också fått stöd av en annan grupp EU-parlamentariker, som tillsammans med bland annat flera europeiska näringslivsledare anslutit sig till en vädjan om en ”grön återställningsplan”.  Nu finns det en möjlighet att bygga upp en mer hållbar ekonomi, argumenterar förespråkarna.

Blickar riktas nu mot EU:s statschefer och EU-kommissionen, som är de som har ansvaret att dra upp riktlinjerna och lägga fram förslaget till återshämtningspaket.

Under torsdagen läckte också ett tecken på den framtida Kommissions-strategin ut. I en ny tidsplan föreslås flera initiativ i det ”gröna” flaggskeppet skjutas framåt, framför allt de som anses ”mindre väsentliga”.

LÄS MER: Bråk om höjda miljökrav i EU:s jordbruksstöd

Den läckta tidsplanen rimmar väl med de uppmaningar som veckan innan kom från det samlade näringslivets paraplyorganisation Business Europe. Men EU-kommissionsrepresentanter som Sveriges Natur talat med är tydliga med att det inte handlar om att skrota någon av de tidigare planerna.

Though committed to the #EUGreenDeal, we are calling on @EU_Commission to extend all non-essential environment and climate-related consultations & regulations until #COVID19 is managed.
✉️Read our letter to EVP @TimmermansEU here: https://t.co/5MfsRK6kDh pic.twitter.com/UaKFelGRDy

— BUSINESSEUROPE (@BusinessEurope) April 14, 2020

– Det handlar främst om tajming. Allt ska läggas fram utifrån sin ursprungliga utformning, men vi ställer oss frågan om när det är bäst att göra det. I återhämtningspaketen handlar det om att göra åtgärder som just får igång ekonomin.

Ekonomisk nytta

Går det att argumentera för att de planerade ”gröna giv”-förslagen samtidigt ger ekonomisk nytta, ska de komma ut som planerat, fortsätter resonemanget. Planerna på att försöka höja EU:s klimatmål för 2030 kommer exempelvis inte heller att ruckas på, då de anses ”avgörande för EU-kommissionens klimatpolitik”.

– Men det är inte lika klart vad som händer med biologiska mångfaldsplanerna, säger en EU-kommissionstjänsteman.

Under de närmsta veckorna ser vi resultatet. Biologiska mångfaldsstrategin, som diskuteras innehålla ett föreslaget mål om att skydda 30 procent av EU:s yta till år 2030 för att bromsa utarmningen av arter, ska enligt tidigare planer presenteras den 29 april.