Klimatet efter Corona – här är de viktiga mötena

För ett år sedan gick närmare sex miljoner människor ut i en global klimatstrejk med uppmaningen till beslutsfattare att ta klimatkrisen på allvar.

LÄS MER: Miljarder strejkade för klimatet

Stora delar av det internationella klimatarbetet, både på gatan och i förhandlingsrummen, stötte sedan på patrull under pandemin. Mycket av det som skulle bli ett avgörande år i det internationella klimatarbetet sattes på paus, och trycket från bland annat ungdomsrörelsen Fridays for future har fått flytta över till mer digitala format.
Sveriges chefsförhandlare i det internationella klimatarbetet känner dock inte att pressen har minskat under pandemins utbrott.
– Jag känner för egen del flåset i nacken, hela tiden. För oss är brådskan så uppenbar. Sedan kan vi alla bli bättre på att se till att brådskan omsetts i handling, säger Mattias Frumerie.

Ett packat 2021

Förutom att den politiskt tyngsta förhandlingen COP26 i Glasgow sköts framåt redan i april, har även förförhandlingarna på tjänstemannanivå i Bonn skjutits upp till ett än mer packat 2021.

Samtidigt har även EU-Kina-toppmötet, där ett gemensamt klimatarbete var tänkt att tas fram, skjutits fram, förutom i ett avskalat digitalt format nu i veckan.

Men alla tyngre träffar har inte satts på paus. Parterna i Montrealprotokollet, som hanterar begränsningen av ozonskadliga-, och samtidigt klimatpåverkande, gaser, möttes digitalt i juli för att fortsätta arbetet med utfasningen av så kallade HFC-gaser.
Samtidigt hann också vetenskapsgrenen i IPCC genomföra sin avstämning inför nästa större vetenskapliga sammanställning av klimatforskningsläget, som ska presentera sina slutsatser i maj 2022.

Ministermötena i de två formaten Petersburgdialogen och MoCA genomfördes också –  om än i nedskalat format digitalt – och FN:s generalförsamlingsmöte kommer också att ha sällskap av en tyngre klimataktionsvecka i New York.

Grus i förhandlingsmaskineriet

Men faktum kvarstår – de konkreta förhandlingarna och riktiga kraftmätningarna har inte kunnat genomföras. Bland annat har samtalen kring den sista utestående delen i Parisregelboken inte kunnat genomföras i praktiken.
– Vi har inte riktigt hittat dit ännu. Men möten äger rum hela tiden, och det är en väldig intensitet. Förhoppningsvis kan de nya arbetsformer som vi börjar hitta också leva kvar efter pandemin, säger Mattias Frumerie.

LÄS MER: Rekordlångt klimatmöte kunde inte enas om marknadsregler

En av de viktigaste hållpunkterna står dock kvar på agendan. Parisavtalets skrivning om att alla 197 medlemmar antingen ska ”kommunicera eller uppdatera” sina utsläppsminskningsplaner innan årsskiftet ligger fast.

– Alldeles oavsett covid och alldeles oavsett eventuella förseningar så är läget allvarligt. De nuvarande klimatlöftena är inte på långa vägar tillräckliga för vad vi måste göra. Så läget var allvarligt redan innan detta. Vi gör det vi kan för att säkra så hög ambition som möjligt i de NDC:er (utsläppsplaner) som lämnats in i år och nästa år, säger Mattias Frumiere.

Bara 80 av 197 ser ut att prestera

I och med att Parisavtalets uppbyggnad är tänkt att leda till att länder ”peppar” varandra till att ta på sig ambitiösare klimatmål, är just denna övning central.

Det är förvisso inget krav att alla parterna ska höja sina målsättningar, men förväntan på framför allt de rikare länderna är tydlig. Hittills har dock bara Norge presenterat ambitiösare målsättningar, medans Japan, Nya Zeeland och Schweiz stått kvar vid tidigare bud.

Patricia Espinosa, chef för FN:s klimatkonvention UNFCCC, har skickat flera uppmaningar till Parisländerna att följa deadline, men gehöret har uteblivit. Espinosa räknar bara med att runt 80 av 197 parter kommer att ha skickat in sina planer innan årsskiftet.

– Att hantera klimatförändringar och Covid-19 utesluter inte varandra. De är helt kompatibla. Om vi vill prata om en återhämtning finns inget val: vi måste ta itu med båda, sa hon till Climate Home i början av september.

Ett val i vägen för många

Ur det klimatpolitiska perspektivet är det framför allt ett datum i höst som spelar stor roll. Utgången i USA-valet kan både blåsa liv och skjuta ner engagemang i det internationella klimatarbetet, som fått en än mer späckad agenda nästa år. En av de tyngsta parterna som väntar på utgången är Kina, som inte väntas göra några nya åtaganden innan 3:e november.

Men att EU – som också har som plan att anta ett högre klimatmål under hösten – också skulle invänta beskedet från USA vill inte Mattias Frumerie ställa upp på.

– Vi är inriktade på att vi ska kunna ta ett beslut i år. Det skulle i alla fall jag säga görs oberoende av vad andra parter runt om i världen gör. Vi ser att det här är rätt väg för oss att gå inom EU.

LÄS MER: Frustration hos unga efter klimatmötet i Madrid

LÄS MER: EU:s nya klimatmål ger skjuts till slutsamtal

LÄS MER: Klimatpengar kan fylla EU:s budgetlucka