Annons
Klimatet nästa – radikala rörelser del av samhällsförändringen

Extinction Rebellion i London 31 oktober 2018. FOTO: Kay Michael

Klimatet nästa – radikala rörelser del av samhällsförändringen

Under hösten har vi sett skolstrejk för klimatet, tyska blockader mot brunkolsbrytning och aktivister som stoppar trafiken. I helgen ordnar klimatrörelsen Extinction rebellion handgripliga klimatprotester på flera håll i Sverige och världen. Har klimatrörelsen gått in i en ny radikalare fas?

Extinction rebellion är ett nätverk som startade i Storbritannien 2016 och nu har omkring 5000 medlemmar där. Rörelsen har spritt sig och finns nu i många länder, från Ghana till Australien. I Sverige har nätverket existerat i två veckor och har inte mer än drygt hundra medlemmar, men på lördag planerar Extinction rebellion aktioner i Stockholm, Göteborg och Malmö. Exakt vad som kommer att ske är ännu inte officiellt men deltagarna i Stockholm uppmanas ta med sig stolar och pallar.

”Global nödlägessituation”

Rörelsen växer eftersom det har blivit tydligt att vi har extremt ont om tid att vända utvecklingen, bland annat genom den senaste rapporten från FN:s klimatpanel IPCC. Det menar Nils Agger som är svensk men bosatt i Storbritannien och aktiv i Extinction rebellion. På lördag kommer han och många andra att försöka blockera biltrafiken på fem av Londons centrala broar.

− Vi befinner oss i en global nödlägessituation. Det är omöjligt att få folk att förstå att huset brinner om man bara sitter lugnt och resonerar om det, säger han.

Därför menar Nils Agger att civil olydnad, är ett sätt att visa allvaret i situationen.

− Vi kan ta större risker än de etablerade miljöorganisationerna. Vi kan också agera snabbt eftersom vem som helst kan göra en aktion i vårt namn så länge man accepterar våra grundläggande principer och diskuterar med ett par andra i nätverket.

Inget nytt

Civil olydnad är inget nytt inom miljörörelsen. På 1990-talet protesterade till exempel många mot Stockholms motorvägsbyggen genom att sätta sig i vägen. Men en växande radikal klimatrörelse återspeglar problemets växande vidd och djup och styrka, menar Sverker Sörlin som är professor i miljöhistoria vid Stockholms universitet.

− Sådana här rörelser kan framstå som en perifer subkultur, det gjorde även de tidiga rörelserna mot apartheidregimen. Men jag tror att de är en del i förskjutningen av en bredare opinion.

Många plan samtidigt

Han menar att den smala radikala rörelsen ingår i samma samhällsförändring som fondbolagens investeringar i fossilfri energi. Det skulle i så fall stämma överens med hur samhällsförändring ofta har gått till under de senaste 200 årens historia. Radikala grupper går före men genomgripande förändringar sker på många plan samtidigt. Teknikutveckling underlättar för nya idéer, som sedan i sin tur driver på mer teknikutveckling och ny samhällsorganisation.

− Vi står inför en väldig omställning, det börjar bli uppenbart för alla att vi inte kan hålla på att elda fossila bränslen länge till, även om det finns konservativa krafter som kämpar emot.

Sverker Sörlin menar också att vad som framstår som extremt i ett läge snabbt kan förändras.

− Miljörörelsens visioner för solkraft och vindkraft som ansågs orealistiska för tio år sedan har redan överskridits med råge.

Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på X