Nigeria är ett av de länder som förlorat på klimatförändringarna, medan Norge vunnit på uppvärmningen. FOTO: Getty Images
Klimatförändringar ökar ojämlikheten
Den globala uppvärmningen har troligen förvärrat ojämlikheten i världen. Det visar ny forskning.
Den ekonomiska ojämlikheten mellan världens länder har minskat mycket de senaste decennierna i takt med att ekonomierna i fattiga länder har vuxit. Många länder som tidigare räknades som fattiga klassas numera som medelinkomstländer.
Men skillnaden mellan fattiga och rika länder kunde ha minskat mycket snabbare om det inte varit för klimatförändringarna, enligt forskare vid amerikanska Stanforduniversitetet.
Gapet i inkomst högre
Orsaken är effekten av uppvärmningen på tillväxten. Över tid har den resulterat i en minskning av den ekonomiska produktionen i varma, fattiga länder och en ökning i många kalla, rikare länder, jämfört med en värld utan uppvärmning orsakad av människan.
”Uppvärmningen orsakad av fossila bränslen har troligen förvärrat den ekonomiska ojämlikheten som hänger ihop med historiska skillnader i energikonsumtion”, skriver forskarna i studien som publicerats i Proceedings of the National Academy of Sciences, PNAS.
Gapet i inkomst per person mellan de rikaste och de fattigaste länderna är 25 procentenheter högre än vad det skulle varit utan klimatförändringar, enligt dem.
Vinnare och förlorare
I sin analys av studien skriver tidningen New York Times att resultatet visar att det finns vinnare och förlorar på klimatförändringarna. Norge är en av vinnarna, Nigeria en av förlorarna.
Studien grundar sig på tidigare forskning från Stanford som visat att när det är varmare än vanligt, oavsett orsak, saktar tillväxten in i fattiga länder medan den accelererar i rika länder. Medan rika länder ofta ligger på kallare breddgrader är de fattiga länderna oproportioneligt koncentrerade kring ekvatorn där en liten temperaturökning kan vara förödande för skördarna, hälsan och produktiviteten.
Vem ska betala?
Enligt forskarna dämpade klimatförändringarna inkomsten per capita i världens fattigaste länder med 17-30 procent mellan åren 1961 och 2000. Länder i tempererade zoner visade inte lika stor effekt.
Studien landar därmed mitt den pågående debatten om vem som ska betala för klimatförändringarna. Den synliggör de dubbla fördelar som de rika länderna haft och får, konstaterar forskaren Dr Marshall Burke i New York Times, eftersom de både kunnat konsumera fossila bränslen för att få ekonomierna att växa och sedan dessutom får nytta av det varmare klimatet.
Läs studien i Proceedings of the National Academy of Sciences, PNAS
