Klimatförhandlingarna i Bonn kärvar. Kina ställer särskilda krav. FOTO: Getty Images
Klimatförhandlingarna kärvar – Kina ställer särskilda krav
Förhandlingarna vid FN:s klimatmöte i Bonn kärvar. Bland annat kräver en grupp länder med Kina i spetsen särskilda regler kring sina utsläpp.
BONN. Till ett gråmulet Bonn anlände i veckan ministrar från hela världen för att ta över de förhandlingar som tjänstemännen avslutat. Målsättningen har varit att ta fram ett detaljerat regelverk för Parisavtalet. Frågor som behöver lösas är bland annat hur utsläpp ska mätas och följas upp, liksom hur utvecklingsländerna ska ersättas.
Men ministrarna anlände till en spelplan som är kraftigt förändrad från fjolårets möte i Marrakech. Då grät diplomater i USA:s delegation öppet dagen efter presidentvalet. Nu håller landet en låg profil i förhandlingarna, men har propagerat för kol och kärnkraft vid ett sidoevenemang.
Kina som världens räddare
Då framstod Kina som världens räddare när den vice utrikesministern Liu Zhenmin på en presskonferens meddelade att Kina skulle stå fast vid Parisavtalet. Nu kastar landet grus i maskineriet när det tillsammans länder som Iran och Indien kräver egna regler för rapportering och transparens.
– Man ska inte glömma att Kina inte vill ha för mycket insyn i sina affärer. Därför spelar landet nu ut u-landskortet. Det verkar som om Kina inte riktigt kan bestämma sig för om det ska vara en supermakt eller ett fattigt land drabbat av världens öde, förklarar en erfaren förhandlare.
Å andra sidan anklagar Kina de rika länderna för att svika Parisavtalet genom att försöka omförhandla villkoren för olika finansieringslösningar som den Gröna klimatfonden. I ett gemensamt uttalande med de andra Basic-länderna (Brasilien, Indien och Sydafrika) skriver man att tilltaget är att ”jämställa med en omförhandling av Parisavtalet och kan underminera de fattiga ländernas ambitionsnivå när det gäller att bekämpa klimatförhandlingar”.
Situationen beskrivs som att man i många stycken är tillbaka i den tudelade värld som många trodde att de hade lämnat i och med Parisavtalet 2015. En värld där det gick en skiljelinje mellan utvecklingsländer och rikare länder. Tomrummet efter USA:s roll som brobyggare upplevs som stort.
Tiden är knapp
EU vill gärna axla ledarrollen men undermineras av att unionen ännu inte har ratificerat Kyotoprotokollets andra åtagande. Enligt detta åtagande ska EU minska sina egna utsläpp med 20 procent fram till 2020 jämfört med 1990-års nivå. Utsläppsminskningen ser visserligen redan ut att nås men själva undertecknandet bromsas ändå av Polen, vars nationalkonservativa regering vill skydda landets kolintressen. Detta skapar dålig stämning i förhandlingarna där många tycker att de rika länderna ska gå före. För att få fart på förhandlingarna meddelade en grupp länder med Sverige i spetsen att man nu går före och ratificerar avtalet själva utan att vänta på EU.
Men tiden är knapp, på fredag avslutas mötet. Många hoppas att de knutar som inte kan lösas i Bonn ska kunna lösas upp vid ett extrainsatt möte i maj. Man tror också att Kina i slutändan är mest intresserade av att driva förhandlingarna framåt.
Under torsdagen kom också siffror som visar att världen är på rätt väg – om än alldeles för långsamt. Enligt de nationella åtgärdsplaner från alla länder som har skrivit under på Parisavtalet blir den globala uppvärmningen 3,4 grader 2100, visar en rapport från Global Climate Tracker. Det är 0,2 grader mindre än förra året då de samlade utsläppen tog oss till 3,6 grader. Men fortfarande alldeles för mycket för att klara Parisavtalets målsättning på 1,5 grader.
Johanna Sandahl, Naturskyddsföreningens ordförande, om som varit bäst och sämst hittills på klimatmötet i Bonn:
Följ senaste nytt om klimatförhandlingarna på vårt twitterkonto:
