Klimatet allt viktigare i EU-valet 2019

Ett växande tryck inför EU-valet på ökade europeiska klimatåtgärder ger avtryck hos de politiska ledarna. På fredag kallas det till globala klimatprotester, och runt om i Europa ser manifestationerna ut att stå som spön i backen.

I dag drar valet till Europaparlamentet igång i de första länderna när Storbritanniens och Nederländernas väljare välkomnas till urnorna. På söndag blir det klart – då har 327 miljoner väljare haft möjligheten att sätta agendan för en stor del av den europeiska politiken de kommande fem åren.

I ett debattklimat där migrations- och brottslighetsfrågor tidigare toppat väljarnas agenda har dock en förändring skett under den senaste tiden.

Klimatfrågan näst viktigast i hela EU

Från att främst tidigare ha varit en relativt prioriterad EU-fråga i Sverige, Finland och Danmark klättrar nu klimatförändringarna upp på andra plats bland väljarnas viktigaste frågor i hela unionen. I alla fall om en ser till den senaste större sammanställningen av opinionen, som Yougov genomfört i åtta EU-länder för ett samarbete av mediehus, bland annat El Pais.

29 procent av väljarna placerar nu klimatförändringarna överst i valet, efter migrationen som 35 procent av väljarna placerar främst. Förändringen är omfattande. När väljarna ombads välja de viktigaste EU-frågorna under förra året återfanns inte klimatfrågan ens bland de fem mest prioriterade frågorna hos väljarna.

LÄS MER: Din miljöguide till EU-valet 2019

Skolstrejkerna avgörande

Bland kommentatorerna pekas skolstrejkerna ut som en avgörande orsak till det förändrade debattklimatet. På fredag kommer troligen också trycket öka ytterligare, då Fridays for Future och Greta Thunberg kallat till en global protest. Förutom hundratals demonstrationer i Europa kommer det hållas demonstrationer i minst 104 länder på hittills nära 1 500 platser.

I Tyskland väntas störst antal protester ske och minst 215 demonstrationer planeras.

– Nästa Europaparlament är förmodligen det sista som har en chans att ta itu med klimatkrisen och rädda min generations framtid. Politikerna tar inte ansvar för denna kris, de slänger bort vår framtid. Därför har vi inget annat val än att göra valet till Europaparlamentet om klimat, säger Jakob Blasel vid tyska Fridays for Future i ett uttalande.

Kan politiken svara upp?

Den växande pressen på politiska krafttag för att begränsa klimatförändringarna har också gjort avtryck i samtalen på europeisk nivå.

I den avslutande valdebatten mellan toppkandidaterna till att efterträda Jean-Claude Juncker som EU-kommissionsordförande togs ämnet upp i flera sammanhang.

”Vi måste lyssna på de unga som protesterar”, var det återkommande budskapet.

Ur den socialdemokratiska partigruppens perspektiv är det dock bara möjligt att en stärkt klimatpolitik faktiskt prioriteras framöver om den konservativa partigruppen hålls borta från att leda kommissionen.

– Jag vill arbeta tillsammans under de kommande fem åren för att se till att nästa kommission placerar klimatkrisen överst på sin agenda. Jag är säker på att vi kan övertyga många också i den liberala gruppen, så att vi kan skapa en allians från Greklands premiärminister Tsipras till Frankrikes president Macron, sa Frans Timmermans, nederländsk EU-kommissionär och den Socialdemokratiska gruppens kandidat till att leda EU-arbetet under debatten.

Löften i manifesten skiljer sig åt

Den konservativa gruppens ledare Manfred Weber, som ser ut att gå segrande ur valet, tryckte dock på att han också kommer att prioritera klimatarbetet om han får ta över kommissionens arbete.
– Det är vårt gemensamma mål att EU ska vara utsläppsneutralt till år 2050, sa Weber under debatten.

Från bedömare och tankesmedjor inriktade på klimatpolitik läggs dock inte stort hopp till att Weber kommer att leva upp till sina löften. Om man ser till de manifest som de europeiska partigrupperna går till val på stödjer inte heller den konservativa gruppen, där svenska Moderaterna och Kristdemokraterna ingår, ett sådant mål.

Det gör däremot grupperna till vänster om den konservativa gruppen, och bland de mer skarpa formuleringarna återkommer de från den liberala och den gröna gruppen.

Liberala gruppen vill också skärpa de nuvarande målen till år 2030 från 40 till 55 procents utsläppsminskning, samtidigt som den gröna gruppen vill fasa ut EU:s kolkraft till samma år.

– Genom att sätta målen skapar vi förutsättningar för marknaden, argumenterar Margerete Vestager, en av de liberala gruppens företrädare.

– Europa står vid ett vägskäl, menar Ska Keller, en av två gröna partigruppsföreträdare i valet.

Läs en analys av valmanifesten här

LÄS MER: Guide – så hittar du rätt kandidat i EU-valet 2019