Sex klimatlöften som måste prioriteras på COP26
Nu avgörs hur klimatkrisen ska tacklas framöver. Under klimattoppmötet, COP26, ska nya klimatlöften ges och avtal förhandlas fram. Sveriges Natur listar vad Naturskyddsföreningen anser behöver prioriteras.
Nu i slutet av oktober inleds FN:s klimattoppmöte, COP26, i Glasgow, i Storbritannien. Under två veckor samlas världens ledare och beslutsfattare för att förhandla fram nya åtaganden för att hantera den pågående och akuta klimatkrisen.
– Vi ser att det globala klimatbiståndet inte räcker till. Det finns ett gap mellan vad länder lovar och det som behöver göras, så jag hoppas att mötet blir ett sådant där länder skärper sina ambitioner och levererar löften om klimatfinansiering, säger Karin Lexén, Naturskyddsföreningens generalsekreterare som kommer vara på plats i Glasgow under förhandlingarna.
Finansiella omställningar och klimatbistånd till utvecklingsländer är frågor som lyfts inför förhandlingarna och kommer bevakas av Naturskyddsföreningens representanter. Strategier för minskade utsläpp, total utfasning av fossila bränslen och omställningar till nya energi- och transportsystem är andra ämnen som står högt på agendan.
Riskerar missa 1,5-gradersmålet
Om utsläppen inte minskar kraftigt riskerar vi att missa 1,5-gradersmålet inom 10–20 år, rapporterar FN:s klimatpanel IPCC. Men vad händer om klimattoppmötet inte leder till tillräckligt skarpa och ambitiösa löften om åtaganden?
– Då gäller det att redan måndagen därefter kavla upp ärmarna för att nå 1,5-gradersmålet. Mötet i Glasgow är viktigt men det som i slutändan räknas är vad alla länder gör. Vi kommer fortsätta driva på för klimatmål i linje med Parisavtalet i Sverige, att dra på sig ledartröjan och fortsätta arbetet är en jätteviktig uppgift för att se till att ambitionerna fortsätter höjas, säger Karin Lexén.
Inför förhandlingarna har Naturskyddsföreningen listat sex områden som behöver prioriteras under förhandlingarna:
- Höjda klimatambitioner
COP26 måste leverera en politisk överenskommelse som innebär höjda ambitioner. Sverige och EU behöver driva på för alla parter ska öka ambitionsnivåerna i sina klimatåtaganden så att temperaturhöjningen begränsas. - Robusta regler för samarbetsmekanismer och marknadslösningar – artikel 6
I stället för kostnadseffektivitet har mekanismerna för att sälja och köpa utsläppsrätter mellan länder ofta resulterat i att utsläppsminskningar har uteblivit. Samarbetet länder emellan måste trovärdigt öka ambitionsnivåerna i linje med 1,5-gradersmålet. - Förluster och skador (av klimatförändringarna)
FN uppskattar att förluster och skador i de minst utvecklade länderna kostar 50 miljarder US dollar per år från 2020. Kostnaderna förväntas dessutom öka kraftigt över tid men är beroende av i vilken utsträckning temperaturhöjningen hejdas. Det krävs nya innovativa finansieringskällor för att mobilisera mer resurser. - Klimatfinansiering
I Köpenhamn 2009 åtog sig höginkomstländer att mobilisera 100 miljarder US dollar per år för att möta låginkomstländers behov. Dessa löften om klimatfinansiering har dock hittills inte infriats. För att säkerställa att finansieringen når de människor och grupper som behöver den mest, och bidrar till samhällens motståndskraft, krävs att befintliga hinder och utmaningar adresseras. - Omställningen av finansiella flöden
En begränsning av temperaturökningen och ökad anpassningsförmåga kommer endast kunna uppnås om alla finansiella flöden stöder, och inte undergräver, övergången till ett samhälle som är mer motståndskraftigt mot klimatförändringar, och med låga utsläpp av växthusgaser. - Samstämmighet och synergier i arbetet för klimat och biologisk mångfald
För att motverka konsekvenserna av den globala uppvärmningen är det av största vikt att skydda till exempel biologiskt värdefulla skogar, våtmarker och havsmiljöer. Samtidigt behöver jord- och skogsbruket anpassas och diversifieras.