Klimatpengar kan fylla EU:s budgetlucka

I dag, torsdag den 20 februari, inleder EU:s statschefer det första stora manglingsmötet för att ta fram en långtidsbudget till de kommande sju åren. I samband med att Storbritannien lämnat unionen har medlemsländerna ställts inför flera svåra val

Ska de ”rätta mun efter matsäck”, som de länder som vill hålla igen på EU:s budget, däribland Sverige, förespråkar? Eller kräver de åtaganden som unionen tagit på sig inom bland annat klimatpolitiken och den gröna given att alla pytsar in mer till den gemensamma skattkistan, som majoriteten vill?

Nya intäkter till EU-kassan

Troligen kommer slutsatsen bli något däremellan. Men för första gången på länge har också ett mellanspår blivit högaktuellt. Nämligen att skapa fler inkomstvägar till Bryssels skattkista. Och båda aktuella exempel rör miljöpolitiska budgetreformer.

Det ena förslaget på bordet, att införa en avgift på det plastavfall som inte återvinns, ställer bland annat en principfråga till statscheferna om EU nu får rätten till beskattning.

Det andra förslaget kan visa sig ännu svårare att smälta. Det handlar om att ta bort en mycket stor del av medlemsländernas inkomster från EU:s utsläppshandel och istället placera dem i EU-budgeten.
Och – för att göra det ännu mer komplicerat: Hälften av inkomsterna som tidigare gått till medlemsländerna ska enligt gällande regelverk gå till nationella klimatåtgärder.

– Det är ett oerhört mer komplext förslag jämfört med tidigare, säger en förhandlare som följer frågan och vill vara anonym, till Sveriges Natur.

Sverige har svängt

Det har tidigare varit på tapeten att en del av intäkterna som kommer från auktioneringar av utsläppsrätter som företag som bland annat LKAB och SAS behöver köpa för sina växthusutsläpp ska läggas i den gemensamma EU-budgeten.

Men i tidigare förslag, senast i december förra året, har det rört sig om 20 procent av intäkterna. Nu föreslås istället att en långt större andel, under vissa förutsättningar närmare 80 procent, stannar i EU-maskineriet.

– Det måste finnas någon anledning till att det senare förslaget har lagts fram. Det kanske är så att de som har varit motsträviga till det här förut tycker att denna utformning låter bättre, säger förhandlaren.

Bland annat Sverige har varit kritiskt till att ge EU nya inkomstkällor, men har nu börjat svänga. Och det ser också ut som att Sverige är ett av länderna som skulle gynnas av den senaste utformningen av förslaget.

– Sveriges andel av auktionsintäkterna är relativt låg, så detta borde i så fall vara gynnsamt för Sverige ur ett strikt ekonomiskt perspektiv, säger en förhandlare.

Totalt skulle, med det nuvarande utsläppsrättspriset, totalt upp emot nio miljarder Euro skjutas till i EU-budgeten enligt bedömningar.

– Men det är också sagt att de utsläppsrättspengar som ska tillfalla EU-budgeten ska användas till klimatinsatsen. Så det ska inte bli mindre pengar till klimatåtgärder, menar en annan förhandlare.

UPPDATERING 2020-02-21: 
Efter protester från bland andra Tyskland och Polen ströks förslaget om att en stor del av utsläppshandelns inkomster skulle tillfalla EU-budgeten istället för medlemsländerna.
Tyskland är det land som får in mest inkomster från de auktionerade utsläppsrätterna som industrier behöver köpa för att kunna släppa ut.
– Merkel vill inte ha den, det är en orsak så stor som någon, sa en senior diplomat vid sidlinjerna.