Annons
Klimatpolitiska rådet ger regeringen skarp kritik

Klimatpolitiska rådet menar att regeringen skjuter viktiga åtgärder på framtiden.

Klimatpolitiska rådet ger regeringen skarp kritik

Regeringens klimatpolitik räcker inte för att minska utsläppen. Det skriver Klimatpolitiska rådet i sin senaste rapport som visar att utsläppen i stället kommer öka rejält under 2024. 

”Regeringens målbild om en ambitiös och effektiv klimatpolitik speglas inte i handling. Den beslutade politiken under 2023 ökar utsläppen och leder inte i riktning mot att Sveriges klimatmål och EU-åtaganden till 2030 uppnås”, skriver rådet i sin årsrapport som presenterades vid en pressträff den 21 mars. 

Klimatpolitiska rådets årsrapport är en utvärdering av Sveriges klimatpolitik. Regeringen får skarp kritik och rådet skriver att Sverige, med dagens politik, inte kommer nå upp de uppsatta klimatmålen. Utsläppen kommer i stället att öka ordentligt under 2024.  

Trots att regeringens klimatpolitik sträcker sig över flera olika politikområden anser rådet att regeringens klimatpolitiska handlingsplan saknar konkreta lösningar för att minska utsläppen. 

Läs också vår artikel om Klimatpolitiska rådets årsrapport 2023: ”Otillräcklig politik för att nå klimatmålen”

Lever inte upp till klimatlagen

”Handlingsplanen lever inte upp till klimatlagens krav. Den saknar i stor utsträckning utsläppsprognoser för beslutad politik och tidsangivelser för planerade insatser samt bortser från de nationella etappmålen till 2030. I stället aviserar handlingsplanen att dessa mål ska utredas på nytt.” 

Rådet menar att nya utredningar inte kommer leda till några praktiska skillnader utan i stället till ökad osäkerhet och problem som skjuts på framtiden. 

– Vår granskning visar att Sveriges utsläpp tillåts öka under mandatperioden och att regeringen skjuter ansvaret för att nå Sveriges klimatmål och EU-åtaganden till 2030 över till nästa mandatperiod, säger Klimatpolitiska rådets ordförande Åsa Persson. 

För stort fokus på kärnkraft

Regeringen själva lyfter fossilfri el från kärnkraftverk som den enskilt viktigaste lösningen för att nå nettonollutsläpp. Klimatpolitiska rådet tycker att andra lösningar, som bland annat effektivare energi- och resursanvändning, skogs- och jordbruk och lagring av koldioxid får för lite plats. 

Det finns dock ljusglimtar. Rådet skriver att trots nya rekordnivåer för de globala utsläppen av växthusgaser 2023 så kan stora globala investeringar i grön energi bidra till att utsläppen når sin topp 2025. Att EU:s klimatplan Fit for 55, som ska minska nettoutsläppen till 2030, blev klart under det svenska ordförandeskapet våren 2023 lyfts också som hoppingivande.   

”Nu återstår genomförandet”, skriver rådet. 

Möjlighet för regeringen

Mattias Goldmann på 2030-sekretariatet, som jobbar för en fossiloberoende transportsektor, delar rådets analys och ser den nya rapporten som en möjlighet för regeringen.  

– Detta är världens chans för regeringen och klimatminister Romina Pourmokhtari att skärpa politiken. Regeringsförklaringen slår fast att klimatmålen ska nås, god vandel helt enkelt. Så när nu Klimatpolitiska rådet slår fast att politiken hittills varken uppfyller lagen eller leder mot målen, har regeringen ett fantastiskt mandat för en omstart, säger Mattias Goldmann.  

Rådet tycker att det är positivt att regeringen framhåller det långsiktiga målet om nettonollutsläpp senast 2045. Men anser att regeringens ambition inte är förankrad i verkligheten.  

Läs också om rådets årsrapport 2022: ”Omställningen måste accelerera”

Lämnar flera rekommendationer

– Vi har granskat regeringens handlingsplan och konstaterar att påståendet att den skapar förutsättningar för att nå hela vägen till nettonollutsläpp 2045 är missvisande och brister i saklighet, säger rådets vice ordförande Björn Sandén. 

För att vända skutan presenterar rådet en rad olika rekommendationer. Det handlar bland annat om åtgärdspaket för transportsektorn och arbetsmaskinernas utsläpp, plan för att mer koldioxid kan tas upp i skog och mark, skärpta klimatstyrmedel och riktad fördelningspolitik och mer fokus på energi- och resurseffektivisering. 

Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på X