Klimatprognosen: Längre växtsäsong – och mer torka

I dag börjar växtsäsongen i mars bara i de allra sydligaste delarna av Sverige. Om 50 år beräknar SMHI:s klimatforskare att denna gräns kommer att ha flyttats rejält norrut i landet – minst i höjd med Gävle men i värsta fall en bra bit längre upp Norrlandskusten

Exakt hur långt norrut beror på hur världen agerar mot klimatförändringar.

LÄS OCKSÅ: Fjäriln vingad syns i norr när klimatet blir varmare 

Större risk för torka

Det kan innebära större risk för torka, enligt en forskningsstudie som publicerades i januari: den tidigare vårgrönskan som kommer av klimatförändringar leder till att jorden torkar ut.

– Om det blir varmare och inte samtidigt blötare då ökar ju avdunstningen, och då kan det ju ske en uttorkning av jorden, säger Sverker Hellström, klimatolog på SMHI.

När träd börjar slå ut suger de upp mer fukt från marken och ut i atmosfären, en process som heter evapotranspiration. Enligt studien, publicerad i Science Advances, blir markfuktigheten lägre ju tidigare denna process börjar.

Intensiva värmeböljor

Torrare jord leder i sin tur leder enligt forskarna till fler och mer intensiva värmeböljor.

SMHI beräknar att antalet dagar med låg markfuktighet kommer att öka rejält om 50 år. Stockholm, till exempel, beräknas ha mellan 26 och 37 sådana dagar per år, upp från dagens i genomsnitt 17 dagar.

Växtsäsongen är ett rent temperaturmått: säsongen börjar när dygnsmedeltemperaturen för första gången överstiger fem plusgrader fyra dygn i rad, och slutar när den ligger under fem grader lika länge.

Växtsäsongens start, utvalda städer:

Störst ser effekten ut att bli i de södra delarna av landet, framför allt kustområden, som i det bästa scenariot beräknas få en minst 50 dagar längre växtsäsong än i dag. I värsta fall kan den bli över 75 dagar längre.

Landets nordligare regioner klarar sig bättre, men även där blir effekten kännbar – och i det bästa scenariot blir växtsäsongen minst två veckor längre överallt.

Det är SMHI:s klimatforskare har tagit fram dessa framtidsscenarion, som gäller för åren 2069 till 2098.

Genomsnittlig bild

Sverker Hellström påminner om att dessa framtidsanalyser ger en väldigt genomsnittlig bild av vad som kan komma:

– Man kan ju inte säga något om ett speciellt år i framtiden, eller när man ska börja odla det året. Men det är viktigt för många att veta att odlingssäsongen blir längre, säger han.

De mer optimistiska nivåerna som beskrivs i artikeln bygger på ett scenario där världens koldioxidutsläpp når sin högsta punkt runt 2040 och sedan sjunker snabbt, vilket är i linje med politiska klimatlöften såsom Parisavtalet. Då väntas temperaturer öka med mellan två och tre grader fram till år 2100.

Men i värsta fall, om utsläppen fortsatt ökar genom hela århundradet, väntas temperaturer öka med tre till fem grader i stället. Då tros de större förändringarna bli aktuella.

Vad menas med de olika scenarierna?

När SMHI tar fram analyser på framtidens klimat gör de det för olika scenarier, för att kunna visa effekterna olika framtida halter av koldioxid i atmosfären väntas ha.

En temperaturökning på 2-3 grader (RCP 4.5) och 3-5 grader (RCP 8.5) används vanligen av forskare för att de tillsammans täcker in en stor variationsbredd när det kommer till framtidens klimat.

Siffrorna för det första scenariot visar en värld där utsläppen börjar minska år 2040. För att detta ska bli verklighet krävs alltså en kraftfull klimatpolitik. Siffrorna för det andra scenariot visar hur det kan bli om utsläppen fortsätter att öka genom hela århundradet, utan tillkommande klimatpolitik.

Mer info om hur SMHI tar fram detta finns att läsa här

Hur ser det ut där du bor?

Hos nyhetstjänsten Newsworty hittar  du en  lista över alla  Sveriges kommuner.
Klicka på bilden: