Konungens kamp – historien om den svenska älgen

I slutet av 1800-talet fanns nästan inga älgar kvar i Sverige, men sedan dess har det hänt en hel del.

Under 1900-talet återhämtade sig skogens konung ordentligt, för att nå en topp på 1980-talet. Sedan har älgarna blivit allt färre.

Förklaringen är relativt enkel: älgjakten. Varje år skjuts omkring en fjärdedel av alla älgar i Sverige.

För elva år sedan ändrades den svenska älgförvaltningen (se faktaruta), alltså reglerna för älgjakten. Sedan dess bedöms älgpopulationen ha minskat med en tredjedel.

Betesskador på samma nivå trots färre älgar

Det mest återkommande argumentet för att fler älgar behöver skjutas är att man vill minska betesskadorna i skogen. Samtidigt visar statistiken att mängden betesskador är mer eller mindre oförändrade trots att älgpopulationen har minskat kraftigt.

Fredrik Widemo är lektor med särskilt samverkansansvar på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Han har tidigare varit forskningsansvarig på Svenska Jägareförbundet. I sin forskning fokuserar han på klövvilt och han har även varit med och utvärderat det nya förvaltningssystemet.

– Vi har visat att det är mer effektivt att öka mängden foder för att minska skadorna än att minska älgstammen. Mest effektivt är det om man sätter mer tall och gynnar bärris och lövträd, samtidigt som alla hjortdjur regleras med jakt, säger han.

Inför de senaste årens älgjakt har jägare slagit larm om att de inte längre ser några älgar på passen, att älgarna inte mår bra och att intresset för jakten svalnar.

Jägare vill minska jakten – skogsbolag vill att fler älgar skjuts

Samtidigt anser många av de stora skogsbolagen att det skjuts för få älgar. År 2020 föreslog det statliga skogsbolaget Sveaskog att det skulle skjutas älgar från helikopter, drönare eller skoter för att få en bättre måluppfyllelse, både gällande betesskador och antal fällda djur.

Flera skogsbolag anser att måluppfyllelsen för antalet skjutna älgar är för låg.

– Vi har världens tätaste älgstam och de skadenivåer vi har i skogarna nu är tokhöga, de måste minska annars blir kostnaden för hög. Ekonomiskt men också för klimatet, säger Ola Kårén, skogsskötselchef på skogsbolaget SCA.

Menar du att en stor älgstam är en fara för klimatet?

– Ja, alltså älgen har alltid funnits och ska få fortsätta finnas men vi behöver ha en älgstam som är på en lagom nivå. Skadade tallar innebär en negativ klimat-
påverkan eftersom de träden inte växer upp och binder kol eller kan skördas och förse samhället med klimatsmarta produkter.

Borde inte betesskadorna ha minskat vid det här laget om färre älgar ledde till minskade betesskador?

– Det handlar om komplexa samband och älgarna flyttar ju också på sig, så det är svårt att veta exakt vad som leder till vad. En vinter med mycket snö påverkar till exempel också skadenivåerna, så det är inte bara antalet älgar som styr hur stora skadorna blir. Men jag kan säga att två älgar gör mer skada än en älg.

På senare år har vargen och i viss mån också björnen börjat få större påverkan för älgpopulationens storlek.

Läs mer: Färre älgar i skogarna ökar vargens påverkan

Skogsstyrelsen följer upp betesskadorna varje år och sammanställer resultatet i älgbetesinventeringen (Äbin). Ebba Henning Planck är viltspecialist på Skogsstyrelsen. Hon säger att myndigheten är lite förvånad över situationen.

– Jag tror att de allra flesta, inklusive vi och Naturvårdsverket, har haft en högre förväntan på tydligare samband mellan betesskador och älgens stamstorlek. Det är bekymmersamt men det gäller att ha uthållighet och tålamod. Vi hoppas att vi kommer se en minskning av betesskadorna snart.

I södra och mellersta Sverige har bestånden av rådjur samt dov- och kronhjort ökat, vilket kan bidra till att betesskadorna fortsätter vara på samma nivå trots färre älgar. Det handlar dock om begränsade områden. I stora delar av Sverige dominerar älgen fortfarande bland hjortdjuren, och trots kraftig avskjutning har betesskadorna inte minskat där heller.

Målet på 5 procent betesskador har fått en hel del kritik från både forskare och jägare.

Är det rimligt att behålla ett mål som inte ser ut att kunna uppnås?
– Det är en dialog som vi får ha med Naturvårdsverket men just nu finns inga planer på att göra om målet. I den här adaptiva förvaltningen behöver man fortsätta utvärdera. Mängden klövvilt behöver minska men vi behöver också anpassa skogsbruket för mer fodermängd för att vi ska kunna minska skadorna, säger Ebba Henning Planck.

Ont om älgens favoritmat i många skogar

Enligt Skogsstyrelsen kostar betesskadorna, på de nivåer de är i dag, samhället 7,2 miljarder kronor per år. Det är en kostnad som är alldeles för hög för att vara acceptabel, enligt ansvariga myndigheter och flera stora skogsbolag som också argumenterar för att ett alltför högt betestryck har negativ påverkan på den biologiska mångfalden.

Hungriga älgar är till exempel bra på att mumsa i sig allt de kan hitta av uppväxande rönn, asp, sälg och ek. Men i dag är det ont om de här träslagen, särskilt i beteshöjd.

En annan favorit på älgens och andra hjortdjurs meny är blåbärsris, och som Sveriges Natur rapporterat om tidigare blir även blåbären allt färre.

Det beror framför allt på en kombination av ett varmare klimat och tätare skogar. När skogarna förtätas blir de mörkare. Det är negativt för mark- och buskvegetation.

Läs också: Färre bär när granmörkret tätnar

”Älgen äter det den hittar”

Älgen gillar inte gran. Därför väljer många markägare att plantera just gran.

För att öka betesmöjligheterna för älg och andra hjortdjur har skogsägare uppmuntrats att välja tall i stället. På senare år har mängden tall ökat, men granen är fortfarande dominerande på många håll.

I dagens skogsbruk hittar älgen mycket av sin mat på de marker där skogen är på väg tillbaka. Det handlar ofta om 5–20 år gamla hyggen.

– Älgen älskar inte tall. Den äter det för att det är vad den hittar helt enkelt, säger Fredrik Widemo.

Föds färre älgkalvar

I en studie som genomfördes vid SLU våren 2021 analyserades blod- och spillningsprover från älg. Forskarna hittade höga koncentrationer av ämnen som uppstår när kroppen svälter. Älgen går normalt ner i vikt under vintern, men i studien konstaterade forskarna att risken för att älgen påverkas negativt ökar i takt med snabba förändringar i markanvändning och klimat.

Om det är varmare än 15 grader på sommaren och 5 grader på vintern måste älgen lägga energi på att reglera sin kroppstemperatur. Det kan gå ut över kroppsvikt, reproduktion och kornas möjlighet att ge di till sina kalvar.

– Vi ser ett tydligt samband mellan det varmare vädret och antalet kalvar som föds och överlever sommaren. Torra och varma försomrar blir det färre kalvar. Kalvproduktionen har minskat i hela landet sedan år 2000 ungefär, säger Fredrik Widemo.

Kalvar minskar i vikt

Samtidigt har kalvarna minskat i vikt i stora delar av Sverige. Statistik från länsstyrelsernas webbplats Älgdata visar att kalvarnas inrapporterade slaktvikt minskat i 15 av de 20 län där älgjakt bedrivs mellan jaktåren 2012/2013 och 2022/2023.

Det gäller inte i norra Sverige där den inrapporterade slaktvikten i till exempel Gävleborgs, Jämtlands och Västernorrlands län till och med har ökat. Men i resten av Sverige går vikten ned. I till exempel Kalmar och Stockholms län med 8 kilo de senaste tio åren och i Halland med 12 kilo.

Ett anpassat skogsbruk efterfrågas

Svenska Jägareförbundet anser att avskjutningstakten behöver minska för att älgen ska få återhämta sig. Förbundet efterlyser också förändrat skogsbruk där älgen har lättare att hitta mat.

– Bolagen slår sig ofta för bröstet och säger att de är duktiga för att de planterar mycket tall. Faktum är dock att det fortfarande planteras mycket gran i södra Sverige vilket skapar barrmattor där knappt en skogsmyra kan överleva. Älgen flyttar till de platser där maten finns. Så har de gjort i alla tider och så kommer de fortsätta att göra tills sista älgen är skjuten, säger Anders Nilsson, biträdande riksjaktvårdskonsulent på Svenska Jägareförbundet.

Ola Kårén på SCA säger att en anpassning av skogsbruket är en intressant idé men att förutsättningarna ser väldigt olika ut runtom i Sverige. Älgen kanske inte tjänar på alltför stora förändringar inom skogsbruket, menar han.

– Det beror på vilket skogsbruk vi menar. Om vi skulle börja med hyggesfritt i stor skala till exempel. Då blir det mer gran och mindre löv och tall. Då skulle fodret räcka till ännu färre älgar. SCA har skog i norra Sverige och där går det nästan inte att skapa mer bete än vad vi gör just nu. Trakthyggesbruket innebär att det kommer mycket löv och vi planterar nästan uteslutande tall.

Argumentet att älgen får mycket av sin mat tack vare kalhyggen lyfts ofta fram i debatten. Enligt Fredrik Widemo har foderfrågan inte undersökts tillräckligt noggrant för att det ska gå att veta hur älgen skulle reagera på ett mer varierat skogsbruk med mer foder i mark- och buskskikt, men mindre andel ungskog.

I år får 68 009 älgar skjutas. Det är den lägsta siffran sedan den nya förvaltningen infördes. Om avskjutningsmålen uppfylls bedöms det finnas knappt 200 000 älgar kvar när jakten är slut den 31 januari.

Jaktåret 1982/1983 sköts 174 741 älgar, enligt uppgifter från Svenska Jägareförbundet.

Vid den tidpunkten bedömdes det finnas närmare 500 000 älgar i de svenska skogarna.