Äldre träd, minskad avverkning och färre betesskador har störst potential att lagra kol i skogen. Bild: TT/Getty Images
Kraftigt ökad kolsänka med minskad avverkning
Om dagens avverkning minskar med endast en tiondel skulle Sveriges skogar kunna lagra tio miljoner ton mer koldioxid, enligt ny analys från Skogsstyrelsen. Det motsvarar mer än utsläppen från landets alla personbilar under ett år.
I en ny rapport har Skogsstyrelsen undersökt hur olika enskilda åtgärder skulle påverka skogens förmåga att lagra koldioxid, den så kallade kolsänkan. Bland åtgärderna finns bland annat minskad avverkning, förlängd tid innan avverkning och fler skyddade områden.
– Om vi behöver använda kolsänkan för att uppnå klimatmål på nationell nivå och EU-nivå har vi nu bättre koll på vilka åtgärder som kan bidra till att uppnå målen, säger Giuliana Zanchi, klimatspecialist på Skogsstyrelsen, till Sveriges Natur.
Dessa åtgärder har Skogsstyrelsen tittat närmare på:
- Minskad avverkning. Om avverkningen minskar till 90 procent av dagens avverkningsnivå kan kolsänkan öka med knappt 10 miljoner ton koldioxid per år fram till år 2100. Tio miljoner ton motsvarar mer än vad hela landets personbilstrafik släppte ut 2022.
- Förlängd omloppstid. Om den lägsta tillåtna åldern för att avverka höjs med 30 procent kan kolsänkan öka med drygt 7 miljoner ton koldioxid.
- Halvering av viltbetesskador, där älg och andra hjortdjur betat i ungskog, kan bidra till att kolsänkan ökar med drygt 5 miljoner ton koldioxid.
- Ökad areal kvävegödsling kan bidra till att kolsänkan ökar med drygt 2 miljoner ton koldioxid per år fram till 2100.
- Fördubblad areal av skyddad skog bidrar enligt resultaten inte till ökad kolsänka om man samtidigt fortsätter avverka lika mycket, fast i andra skogar.
- Ökad inblandning av lövskog kan påverka kolsänkan negativt.
2021 fångade Sveriges levande biomassa i träd samt död ved och träprodukter upp 37 miljoner ton koldioxidekvivalenter, enligt Skogsstyrelsen. Sveriges totala utsläpp uppgick samma år till 48 miljoner ton.
Tuff klimatkamp om skogen
Giuliana Zanchi poängterar att det behövs ytterligare analyser för att kunna ge hela bilden av skogens klimatnytta. I den här analysen har man till exempel inte tittat på risken för läckage, det vill säga sannolikheten för att minskad skogsavverkning i Sverige skulle leda till ökad avverkning utomlands.
Skogsstyrelsen har heller inte tittat på substitutionen. Med det menas huruvida minskad avverkning skulle påverka möjligheterna att byta ut fossil råvara mot bioråvara, till exempel i diesel eller plast. Substitutionen är erkänt svårräknad.
– Det beror mycket på vad råvarorna används till. Det är väldigt många antaganden man måste göra.
Å andra sidan finns det en möjlighet att klimateffekten är större än vad analysen kan påvisa. Skogsstyrelsen har inte räknat in hur kolet i marken påverkas, men det är sannolikt att minskad avverkning inte bara skulle öka kolsänkan i träd och ved, utan också i själva jorden.
– Mer förna skulle kunna ge en positiv effekt på markkolet. Men det är svårt att säga exakt i vilken omfattning eftersom det går så långsamt för den att bildas, säger Giuliana Zanchi.
På EU-nivå ställs nu allt tuffare krav på att medlemsländerna ska behålla sina skogar och satsa på kolinlagring. Sverige – med skogsindustrin i spetsen – förordar en annan linje, med fortsatt stor avverkning.
I juli kom EU-kommissionen med ett förslag om att skogsägare ska få betalt för att avverka mindre och öka kolsänkan. Utöver positiva klimateffekter lyfter kommissionen fram skogens nytta för biologisk mångfald och dess skyddande effekter mot översvämningar och jordskred.
