Kriget i Ukraina sätter fokus på miljöfrågorna

Det har snart gått ett år sedan Ryssland invaderade Ukraina, den 24 februari 2022. För den ukrainska miljöorganisationen Ecoaction har kriget inneburit stora förändringar, men redan ett par månader efter de första ryska missilattackerna förstod organisationens medarbetare att deras frågor plötsligt blivit högaktuella.

– Tidigare kändes det som att vi skrek och ingen lyssnade, men med kriget lyssnar plötsligt alla på oss, säger Olha Tarasenko, från Ecoaction.

Hon befinner sig under ett par veckor i Stockholm, på Naturskyddsföreningens kontor. Detta som en del av föreningens samarbete med Ecoaction.

När Sveriges Natur pratade med Ecoactions chef, Natalia Gozak, i juni förra året sade hon att många av organisationens ”tidigare projektplaner och idéer har blivit irrelevanta i och med kriget”. Hon förstod krigets allvar och hoten mot säkerheten, men ville inte heller förringa miljö- och klimatfrågorna, utan underströk att på lång sikt kommer kriget få svåra effekter som kommer påverka människors hälsa och liv.

Arbetade non-stop

Olha Tarasenko beskriver de första sex månaderna efter invasionen som rätt kaotiska. På Ecoaction arbetade de non-stop med fokus på att skapa säkerhet åt medarbetare, medlemmar och frivilligarbetare. Samtidigt började de kartlägga krigets konsekvenser på miljön och ta fram planer för hur man återuppbygger krigsdrabbade samhällen på ett miljövänligt och hållbart sätt.

Under flera månader jobbade de alla på distans, från sina hem eller i exil i andra länder. Det var först framåt augusti-september som alla organisationens medarbetare lyckades samlas på en och samma plats för att se över Ecoactions verksamhetsplan och aktiviteter för det kommande året.

– Vi insåg att vårt tidigare arbete med att försöka påverka regeringen om att leva upp till Parisavtalet blivit omöjligt, men drog upp nya planer för hur vi genom kriget ändå kunde jobba med klimatmålen, säger Olha Tarasenko.

Bland annat var Ecoaction högst delaktiga i att flera stora internationella energibolag slutade köpa in rysk olja och gas. Det var något som organisationen jobbat med länge tidigare, utan resultat, men med kriget kunde Ecoaction lägga fram konkreta argument som gick hem i styrelserummen.

Inte självklart med rinnande vatten

Det blev för allt fler i Ukraina, men även i övriga Europa, klart hur viktig vår miljö är, säger Olha Tarasenko. Hon anser att förr tog alla ukrainare rent och rinnande vatten för självklart. Det användes till och med i överflöd.

– I dag har jag tre dunkar med 18 liter vatten i vardera stående i mitt kök. För vi vet inte när vi har vatten i kranen, om bomber och missiler förstör vattenledningar eller distributionscentraler. Har jag inget vatten hemma kanske jag behöver gå 5-10 kilometer för rent vatten, som många behöver göra på landet, och stå i kö för att sedan bära hem allt.

Hon berättar hur hon dagen efter invasionen tog sig ut på landet till sitt lilla lantställe utanför Kyiv. Det var minus 10 grader och ingen värme i huset. Medan ryska stridsflyg flög över hennes huvud samlade hon ved för att kunna sova i huset. Bomber och stridsflyg fick prioriteras bort. Vatten och värme blev det viktiga.

– För många i Ukraina var naturen något man före invasionen befann sig i då och då för att slappna av när det var stressigt. Nu har det gått upp för de flesta att naturen inte är något självklart, utan att den och vår miljö är något som vi är beroende av för att överleva.

Kartlägger miljöskador

Sedan våren 2022 kartlägger Ecoaction krigets konsekvenser på miljön och klimatet i Ukraina. Enligt Genèvekonventionen är det förbjudet att använda krigshandlingar eller genomföra krigsoperationer som skadar, eller kan orsaka skador, på miljön på längre sikt.

På Ecoactions hemsida går det att följa hur kriget dag för dag hotar miljön. I slutet av januari 2023 räknar organisationen till 841 skador i hela landet, framför allt handlar det om skador på industrier och energikällor som kan leda till miljöföroreningar.

Bakom kartläggningen står Ecoactions avdelning för klimatfrågor, med hjälp av organisationens frivilliga över hela Ukraina. De frivilliga är ofta unga studenter som tillsammans med klimathandläggarna följer rapporteringen om ryska attacker och sen granskar hur attackerna kan påverka naturen och miljön.

– När vi har vunnit kriget kommer vi lägga fram våra rapporter med andras, som till exempel regeringens egna rapporter, och stämma Ryssland för alla skador de orsakat.

Att krig har stor påverkan på miljö och klimat har även gått upp för människor långt från Ukraina. Landet har tidigare beskrivits som världens kornbod. När åkermark och jordbruk bombas och hamnar och transporter blockeras eller förstörs går det varken att odla, skörda eller exportera grödor eller livsmedel.

Kärnkraftshot

– Sen har vi kärnkraften. Ecoaction har alltid varit anti-kärnkraft och många av de argument vi lyft fram genom åren har aldrig varit tydligare än nu. När missilerna slår ner 20-30 meter från reaktorerna eller när det talas om kärnkraftsterrorism då vet man inte om man vaknar till ett tredje världskrig, en härdsmälta eller en kärnkraftsläcka nästa dag. Eller om man vaknar över huvud taget.

Parallellt med att hantera de direkta effekterna av kriget jobbar Ecoaction med planerna för hur Ukraina kan återbyggas på ett hållbart vis. När bomber och missiler slår ner i marken och rostar och släpper ut kemikalier sprider sig gifter i grundvatten och på åkrar.

Olha Tarasenko hoppas på en seger för Ukraina så snart det går, men varnar för att det kommer ta lång tid att sen rena vattendrag, åkermark och industrier. Hon upprepar sin chef, Natalia Gozaks, ord från förra sommaren om att kriget kommer få stora effekter på den ukrainska befolkningens hälsa och liv lång tid framöver. Det kommer krävas enorma insatser att få både landet och miljön på fötter igen.