Kritik mot Skogsstyrelsens förslag om nyckelbiotoper

En nyckelbiotop är ett begrepp som används för att beskriva skogsområden med mycket höga naturvärden. Dessa områden är ofta hem till hundratals hotade växt-, svamp- och djurarter. Inventering och registrering av nyckelbiotoper är därför ett viktigt verktyg för att hitta områden med höga naturvärden och bilda kunskapsunderlag för hela Sveriges skogliga naturvårdsarbete.

Nu föreslår Skogsstyrelsen att all registrering av nyckelbiotoper vid avverkning upphör. Detta med bakgrund i att utpekande av nyckelbiotoper kan skada myndighetens tillsynsverksamhet.

– Förslaget bygger främst på slutsatsen om att det är olämpligt att vi ska fortsätta registrera nyckelbiotoper vid avverkning sett ur ett tillsynsperspektiv. Tillsynen syftar till att kontrollera att lagen följs, men nyckelbiotopsinventering regleras inte i lag. Att vi då pekar ut nyckelbiotoper och därmed bidrar till att områden undantas för avverkning är problematiskt och kan påverka tilltron till vår tillsynsverksamhet, menar Göran Rune, avdelningschef på Skogsstyrelsen.

LÄS MER: Bara hälften upptäckta av nyckelbiotoperna

Registrering viktig för att skydda höga naturvärden

Registrering av nyckelbiotoper är viktig som kunskapsunderlag för att hjälpa skogsägare. Nästan alla svenska skogsbruk är frivilligt FSC-certifierade, vilket innebär att man måste ta hänsyn till miljövärden och bevara nyckelbiotoper. Ett utpekande kan därför vara till stor hjälp, även om Skogsstyrelsen själva menar att de ofrivilligt blivit en garant för certifierade aktörers åtagande om att undanta områden med höga naturvärden från skogsbruk. Markägare har i dagsläget svårare att avverka sin skog om den har höga naturvärden eftersom aktörer på marknaden har förbundits till att inte köpa virke från en nyckelbiotop, något som inte var tanken när Skogsstyrelsen myntade begreppet.

– Nyckelbiotopsmetoden är utvecklad för ett annat syfte än för utredning av avverkningsärenden. När metoden används i ärendehantering kan den leda till att ärenden inte utreds i rätt omfattning och ibland inte tillräckligt skyndsamt, vilket kan skada både skogsägares planering och ekonomi. Vi borde inte ha rollen att peka ut vilka områden som ska undantas från avverkning, men vi ska däremot initiera formellt skydd där det är aktuellt, säger Göran Rune på Skogsstyrelsen.

Maria Forsberg, universitetslektor vid juridiska institutionen, Uppsala universitet, ställer sig tveksam till Skogsstyrelsens förslag. Hon hänvisar till Naturvårdsverkets senaste utvärdering av de svenska miljömålen, där just behovet av kunskap för att nå miljömålet Levande skogar lyfts fram.

– För att kunna nå miljömålen i skogen behövs kunskapsuppbyggnad och ansvaret för det är gemensamt mellan det allmänna och skogsägaren.

Hon lyfter att Skogsstyrelsen som bakgrund till förslaget att upphöra med registrering av nyckelbiotoper i samband med avverkningsanmälningar pekar på att en sådan registrering innebär att skogsägaren får svårt att avverka och sälja virket på marknaden, eftersom en sådan avverkning skulle strida mot certifieringen.

– Det sticker i ögonen att det allmänna mot den bakgrunden ska avhålla sig från att registrera nyckelbiotoper, även om det är i ett anmälningsärende. Det riskerar att underminera förtroendet för FSC-märkningen liksom för den svenska skogsmodellen.

– Tanken med den svenska skogsmodellen om frihet under ansvar är just att markägaren förväntas gå längre än vad lagstiftningen kräver, till exempel genom att certifiera sin skog och därmed bevara nyckelbiotoper.

LÄS MER: Ingen fälld enligt skogsvårdslagens naturvårdsparagraf

Nyckelbiotoper kan skyddas i lag

Ett utpekande av en nyckelbiotop innebär inte ett formellt skydd, eftersom begreppet inte regleras i lag. Men identifieringen av skogar med höga naturvärden  kan kopplas till både artskyddsförordningen och miljöbalken.

– Även om det inte finns något rättsligt skydd kopplat till just begreppet nyckelbiotop, så finns det skydd för höga naturvärden. Alla fåglar liksom arter listade i artskyddsförordningen har ett särskilt skydd som gäller för arten i sig och för vissa viktiga levnadsmiljöer. Nyckelbiotoper hyser ofta sådana arter.

Hon tar också upp den särskilda samrådsregel i miljöbalken som säger att åtgärder som väsentligt kan ändra naturmiljön ska anmälas.

– I områden med höga naturvärden såsom nyckelbiotoper kan redan en gallring orsaka en sådan ändring av naturmiljön. Reglerna om artskydd och samrådsanmälan är straffsanktionerade, varför det ligger i markägarens intresse att ha kunskap om var höga naturvärden finns, säger Maria Forsberg.

”Givetvis kommer kraven att öka”

Göran Rune på Skogsstyrelsen håller inte med.

– Det vi säger i utredningen är att det inte bör vara myndigheten som i samband med hanteringen av anmälningar/ansökningar pekar ut vilka skogar som omfattas av de åtaganden som gjorts inom certifieringen. Det är ett åtagande som gäller mellan företag och certifiering. Givetvis kommer nu kraven på skogsbruket att öka på så vis att de själva måste ta ansvar fullt ut för områden med höga naturvärden. Tillsyn görs för att se till att lagar efterlevs och nyckelbiotoper regleras inte av lagen. Vi måste komma ihåg att det inte är olagligt att avverka en nyckelbiotop men har man för avsikt att göra det måste man först samråda med Skogsstyrelsen, som kan komma att ha synpunkter på hur avverkningen ska gå till. FSC-certifieringen sätter däremot stopp för att avverka en nyckelbiotop.

– Vi kommer som sagt bejaka behovet av ett utökat kunskapsunderlag om höga naturvärden, exempelvis genom digitalt framtagna kartunderlag. Det får man inte glömma att vi också tagit fram som en rekommendation.

Skogsstyrelsens förslag är skickat på remiss och beslut fattas under hösten.

LÄS MER: Striden om skogen

Naturskyddsföreningen kritiserar förslaget

Förslaget kommer samtidigt som regeringen har tillsatt en statlig utredare som bland annat ska göra en översyn av ansvaret för identifiering, avgränsning och registrering av nyckelbiotoper och uppgifter som har betydelse för grön infrastruktur. Detta har mött stor kritik från bland annat Naturskyddsföreningen som menar att Skogsstyrelsen har föregått en statlig utredning och verkar vara beredda att välja en linje som riskerar att ge långtgående konsekvenser för naturvårdsarbetet.

– Att Skogsstyrelsen tycks ha bestämt sig på förhand innan remissomgången genomförts kortsluter inte bara remissarbetet utan också regeringens arbete med nyckelbiotopsfrågan, säger Johanna Sandahl, Naturskyddsföreningens ordförande.

Naturskyddsföreningen menar att remissen pekar på flera slutsatser som tydligt talar för fortsatt registrering av nyckelbiotoper. Exempelvis dras slutsatsen att nyckelbiotopsbegreppet utgör ett värdefullt kunskapsunderlag för att genomföra skogs-och miljöpolitiken, och att det därför behövs fortsatta insatser för att komplettera det kunskapsunderlag som finns om skogar med höga naturvärden. Inventering av nyckelbiotoper, även vid avverkning, är en förutsättning och ett effektivare sätt att nå miljömålen och bevara mångfalden i Sveriges skogar.