Kritik mot Trafikverkets grund för klimatmålen
Trafikverkets utgångspunkt att biodrivmedel och el ska lösa trafikens klimatproblem är inte hållbar, anser trafikexperten Anders Roth på Miljöinstitutet IVL. Han var med och utformade reduktionsplikten med ökande inblandning av biodrivmedel i det fossila bränslet. Nu vill han ändå se en broms för det eftersom han anser att det används felaktigt.
Trafikverkets grund för hur de svenska klimatmålen kommer att nås håller inte enligt Anders Roth vid Miljöinstitutet IVL. Han studerar transportsektorn ur ett miljöperspektiv och anser nu att Trafikverket har en ohållbar utgångspunkt för sina prognoser för den statliga infrastrukturen.
Läs vår tidigare artikel om Trafikverkets dubbla budskap om klimat
Att vägtrafiken kommer att bli fossilfri i ett tempo som möter miljömålen håller inte av flera skäl, menar han. Bland annat gör utgångspunkten att satsningar på infrastruktur som tar lång tid att få färdiga, bland annat satsningar på järnväg, kan räknas bort ur ett klimatperspektiv. När de är färdiga, uteblir klimatnyttan ifall trafiken ändå har noll klimatutsläpp då.
– Deras beräkningar visar att nyttan är liten eller obefintlig eftersom utsläppen från vägtrafiken redan ska ha minskat när infrastrukturen står färdig, säger Anders Roth.
Problem med biodrivmedel
Men att låta hela klimatsatsningen handla om byte av drivmedel är ingen hållbar väg. Elektrifieringen kommer inte att räcka ända fram och därför måste användningen av biodrivmedel öka, med allt vad det innebär.
– Det är inte hållbart på en global skala och kanske inte ens för Sverige, säger Anders Roth.
Det som ska leda till målet, enligt Trafikverkets analyser, är bland annat reduktionsplikten. Den innebär att fossila bränslen ersätts av allt mer biodrivmedel under årens lopp, något som sker redan nu och ska ske i allt högre grad. När den infördes, var han en av dem som arbetade för det och då tyckte han att den var bra.
Rent tekniskt går det kanske att nå målet, tror Anders Roth. Redan idag finns biodiesel som kan ersätta fossil diesel till 100 procent. Men den belastas av stora problem, eftersom en del produceras av råvara från odlingar av oljepalmer som planterats efter skövling av regnskog. Vad gäller bensinbilar kan det också gå framöver, rent tekniskt. Men det finns andra problem med biodrivmedel generellt, något som Sveriges Natur skrivit om många gånger.
– Det som oroar mig är den hållbara tillgången på biodrivmedel, säger Anders Roth.
Reduktionsplikten utnyttjas fel
Han menar nu att reduktionsplikten utnyttjas på fel sätt.
– Som det är nu, skulle jag vilja lägga en broms på reduktionsplikten för biobaserade drivmedel, annars blir det så att en del aktörer tar den som intäkt för att inte göra det de behöver göra, säger han.
Trafikverkets utgångspunkt att klimatmålen kan nås med förnybara drivmedel leder också fel på annat sätt.
– Man förutsätter införandet av åtgärder som verket inte har kontroll över. Åtgärder som Trafikverket kan bestämma över genomförs därför inte, säger han.
Trafikverket bestämmer inte över vilka drivmedel som trafikanterna väljer. Däremot har verket inflytande över omkring 70 miljarder kronor per år i statlig infrastruktur, för vägar, järnvägar och annat som trafiken rullar fram på. Åren 2022 till 2033 föreslås 876 miljarder kronor i investeringar i statlig infrastruktur. Det är det som Trafikverket nu anser inte kan ha någon avgörande betydelse för klimatmålen. Verket har också med tiden blivit allt mer negativt till möjligheten att nå klimateffekter från den egna verksamheten.
– När Trafikverket gör beräkningar av enskilda objekt ser man att klimateffekterna av dem var lite större för två år sedan. Men nu försvinner de nästan, säger Anders Roth.
Han berättar att liknande resonemang gäller för Trafikverkets analyser av cykelinfrastruktur och kollektivtrafik. Satsningar på det ger inte heller någon effekt, enligt verkets sätt att räkna. Då är orsaken att cykel och kollektivtrafik inte antas locka särskilt många bilister.
– Åtgärder för ökad cykling eller kollektivtrafik antas inte leda till någon överflyttning från biltrafiken, säger Anders Roth.
Omställningen enligt Trafikverket vilar alltså tungt på något som riskerar att leda snett.
– Man spelar ett väldigt högt spel här. Går det åt pepparn, då har man inget att komma med, säger Anders Roth.
De åtgärder som Trafikverket bestämmer över tar tid att genomföra. Ska de få effekt, måste Trafikverket agera nu om klimatmålen ska nås, menar Anders Roth.
Samordnaren håller med
Från Trafikverkets sida kommenterar den nationelle samordnaren för klimat- och energifrågor, Håkan Johansson. Han håller med om att utgångspunkten inte leder till ett hållbart sätt att nå klimatmålet:
– Håller helt och hållet med. Det går inte att nå klimatmålet på ett hållbart sätt med bara biodrivmedel eller en kombination av elektrifiering och biodrivmedel. Det behövs även ett transporteffektivt samhälle för att omställningen ska bli hållbar.
Håkan Johansson menar också att Trafikverkets prognos att klimatmålet kan nås med biodrivmedel och elektrifiering inte ska ses som ett önskvärt sätt. Det är istället bara en möjlig utveckling, som utgår från att målet kan nås med framförallt ökad reduktionsplikt och bonus-malus.
Läs mer om trafikinvesteringar:
Vägval fram till 2033 vållar konfliktFörsvunna järnvägsspår
Grönt ljus för nya stambanor för höghastighetståg