Kritiserat skogsbruk het fråga i kyrkovalet

Med omkring 400 000 hektar skogsmark i sin ägo är Svenska kyrkan landets femte största skogsägare efter bolagen Sveaskog, SCA, Holmen och Statens fastighetsverk.

Den 19 september är det kyrkoval, där de över fem miljoner röstberättigade medlemmarna avgör hur Svenska kyrkan ska styras och vilken inriktning den ska ha de kommande fyra åren.

Den senaste tiden har Svenska kyrkan på flera håll kritiserats för sitt sätt att bruka skogen. Trakthyggesbruk, med andra ord kalhuggning, tillämpas i många fall där kyrkans skog avverkas. DN har granskat avverkningsanmälningarna som lämnats in av Svenska kyrkan i norra Sverige de senaste fem åren, av vilka 40 procent gäller kontinuitetsskogar – skogar som aldrig tidigare kalavverkats och betraktas som mycket värdefulla och allt mer sällsynta.

Vill gå över till hyggesfritt

Flera av nomineringsgrupperna, kyrkans motsvarighet till partier, vill driva frågan om att gå över till ett hyggesfritt skogsbruk. Himmel och Jord, en nomineringsgrupp som grundades våren 2021 och har skogen som sin huvudfråga, är en av dem.

– Skogsfrågan är en stor anledning till att vi överhuvudtaget bildades. Svenska kyrkan brukar nästan all sin skog enligt trakthyggesbrukets principer och är i dag inte särskilt mycket bättre än någon annan, säger Amie Ringberg, aktiv inom Himmel och Jord i Växjö stift.

Hon är själv skogsägare och menar att all natur- och kontinuitetsskog behöver skyddas, samtidigt som det övriga skogsbruket behöver ställas om och bli mer miljöanpassat.

– Man behöver gå bort från kalhyggesbruket och där har Svenska kyrkan en jättestor möjlighet att gå i bräschen. Kyrkan skulle dessutom klara sig ekonomiskt med en minskad intäkt från skogen utan problem, så de kan verkligen göra den omställningen.

Sticker hål på argument

Amie Ringberg berättar att de som är för trakthyggesbruk använder ekonomin som argument för att fortsätta driva intensivt skogsbruk – man anser att kyrkan behöver inkomsten från skogen för att bedriva sin verksamhet. Det stämmer inte överens med det verkliga ekonomiska läget, menar Amie Ringberg.

– Tittar man på kyrkans ekonomi är det jättetydligt att det utgör en väldigt liten del av kyrkans intäkter. Även om intäkterna från skogen skulle nollas, vilket de så klart inte gör, skulle Svenska kyrkan ha råd med det.

Ett annat argument som används för kalavverkning, förklarar Amie Ringberg, är att metoden måste tillämpas enligt kyrkoordningen.

– Men det är verkligen inte självklart att man måste avverka enligt kalhyggesbruket, när man tittar i kyrkoordningen och den paragraf de hänvisar till.

Även Marja Sandin-Wester, vice ordförande och gruppledare för Miljöpartister i Svenska kyrkan de Gröna (MPSK) i kyrkomötet, tycker att det finns en problematik kring kyrkoordningen och prästlönetillgångarna, det vill säga skogen.

– I den står det att man ska se till lönsamhet för prästlönetillgångarna. Det skulle vi vilja ta bort, vi tycker det är viktigare att man sköter skogen på ett ömt sätt än att ha ekonomi i sikte.

Naturens och skogens rättigheter beskriver Marja Sandin-Wester som MPSK:s huvudfråga. Nomineringsgruppen vill se att man slutar med kalhyggen, bevarar gammelskogen och värnar om den biologiska mångfalden.

– Det är fruktansvärt tragiskt att läsa om hur prästlönetillgångarna missköts av entreprenörer och andra som fått i uppdrag att sköta skogen. Här måste kyrkan ha helkoll och ta sitt ansvar.

Nomineringsgruppernas ståndpunkter (i alfabetisk ordning)

1. Hur vill ni konkret förvalta Svenska kyrkans skog?
2. Vill ni skydda skog – hur stor andel i så fall?
3. Vilken typ av skogsbruk vill ni bedriva?
4. Vilka skogsavverkningsmetoder vill ni använda?
5. I hur många stift går det att rösta på er nomineringsgrupp?

Alternativ för Sverige

1. Utdelning från skogsförvaltningen utgör endast någon procent av kyrkans totala intäkter. Den viktigaste ekonomiska resurs kyrkan har är dess medlemmar. Kyrkskogen är därför väl lämpad att förvalta med stor hänsyn till såväl kultur- som naturvärden och bevarandet av biologisk mångfald. Det vore också en förvaltning som harmonierar med kyrkan som en konservativ kraft som knyter ihop dåtid med nuet och framtiden, liksom med kyrkan som en representant för livet självt. Det är fullt möjligt att kyrkan skulle tjäna ekonomiskt på en mer hänsynsfull skogsförvaltning trots sänkt utdelning. Då genom mekanismen minskat medlemstapp.

2. Ja, vi vill skydda skog. Men det ska finnas klara och tydliga särskiljande naturvärden att bevara, till exempel ovanliga eller artrika biotoper, sällsynta djur och växter, och så vidare. Skog med höga rekreationsvärden förlagda nära tätbebyggelse bör också skyddas. Vi anser inte att det enkelt går att uttrycka hur hög andel eller hur många hektar detta rör sig om.Vi avstår därför från den uppskattningen.

3. Strävan i skogsbruket ska alltid vara hänsyn och bevarande av biologisk mångfald. Monokulturella planteringar bör inte tolereras, ej heller markberedning. Andelen löv bör ökas rejält. Plantering och röjning ska köpas av skogstjänstföretag som anlitar arbetskraft med svenska löner och villkor.

4. Kyrkan ska kunna använda sig av trakthyggesbruk där så är rimligt, men bör även upplåta mark till tester och försök med andra metoder, till exempel kontinuitetsskogsbruk. Skördare och skotare ska så långt det går väljas och hanteras så att körskador minimeras. Anläggande av ytterligare timmervägar bör undvikas.

5. Vi kandiderar till kyrkomötesnivån i Sveriges samtliga stift, och utöver detta även till stiftsfullmäktige i Stockholm, Göteborg, Uppsala och Visby stift.

Arbetarepartiet — Socialdemokraterna

1. Vi jobbar för att Svenska kyrkan ska gå före och vara en ledande aktör i den gröna omställningen. Svenska kyrkan ska förvalta skogen på ett så ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart sätt som möjligt. Det handlar om att ställa krav på kollektivavtal i alla led och hårda krav vad gäller ekologisk hållbarhet.  Vår politik utgår utifrån att Svenska kyrkan följer de certifieringsregler som världens två största internationella certifieringssystem för ett ansvarsfullt skogsbruk (FSC® och PEFC) har satt upp.

2. Eftersom det är stiften som förvaltar skogen ser det väldigt olika ut vad gäller dels hur mycket skog som förvaltas men också hur stora områden som är skyddad skog. Andelen skyddad skog måste minst uppfylla certifieringsorganisationernas krav men samtidigt bedömas utifrån varje skogs biologiska förutsättningar.

3. Det är viktigt att Svenska kyrkan har en aktiv förvaltning och säkerställer kompetens så att skogen brukas och förvaltas på ett så ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart sätt som möjligt.

4. Vilka metoder som ska användas i kyrkans skogsbruk måste utgå från markens beskaffenhet. Exakt vilka metoder som används måste följa certifieringskraven och bedömas utifrån de lokala förutsättningarna.

5. Socialdemokraterna ställer upp i alla stift förutom i Visby stift.

Borgerligt alternativ

1. Svenska kyrkans skog sköts av stiften genom egendomsnämnderna, vilket innebär att förvaltningen kan variera mellan de olika stiften. Borgerligt alternativ tycker nuvarande ordning är bra och vi lämnar till våra företrädare i stiften att avgöra hur den konkreta förvaltningen ska bedrivas.

2. Även denna fråga är upp till de olika stiften och våra företrädare där att avgöra, utifrån förutsättningarna i respektive stift.

3. Skogsbruket ska bedrivas på ett såväl miljömässigt som ekonomiskt hållbart sätt. De exakta metoderna får anpassas utifrån förutsättningarna i respektive stift.

4. Det måste avgöras inom respektive stift.

5. Borgerligt alternativ ställer upp i 12 stift.

Centerpartiet

1. Prästlönetillgångarna, som skogsinnehavet är en del av, förvaltas enligt kyrkoordningen av stiften för att ge en uthållig avkastning som bidrar till Svenska kyrkans förkunnelse. Därtill ska de förvaltas på ett etiskt försvarbart sätt i enlighet med kyrkans grundläggande värderingar. Det tycker vi är en bra ordning.

2. Ja, och det görs, såväl utifrån svensk lag som de certifieringar som stiften ingår i, och utifrån den förvaltning stiften bedriver. Precis hur mycket som ska skyddas, och vad som skyddas genom reservatsbildningar, genom frivilliga avsättningar och genom olika åtgärder i skogsbruket är upp till stiften.

3. Svenska kyrkans stift bedriver ett hållbart skogsbruk utifrån den svenska skogsvårdslagstiftningen och skogsbruksmodellen. Det innebär att man väljer olika brukningsmetoder och olika förvaltningsåtgärder utifrån lokala förutsättningar. Det ska vi inte styra från Uppsala. Vi har varken kompetensen eller lokalkännedomen att fatta bättre beslut än stiftens förvaltare.

4. Det är upp till stiften och deras personal att avgöra utifrån förutsättningarna lokalt.

5. Samtliga

Fria liberaler i Svenska kyrkan

1. Frågan är till stor del upp till stiften att avgöra. Värdet i kyrkans markegendomar skiljer sig kraftigt mellan de olika stiften och församlingarna som oftast själva äger marken. Avverkning bör naturligtvis ske på ett ekologiskt hållbart sätt, men det är rimligt att dessa prästlönetillgångar förvaltas på ett sätt som ger god ekonomisk avkastning, så att vi kan satsa på kärnverksamheten. Därför önskar vi att skogen till delar används för produktion.

2. Frågan är också upp till stiften att avgöra. Svenskt skogsbruk har en anrik historia och tillgång till trä är nödvändigt för att klara klimatomställningen. Vi kan vara öppna för att skydda viss typ av skog, t.ex. urskog, och där det finns vissa kulturella värden eller ett särskilt intresse av att besöka skogen, men det finns inte enligt vår grupp någon speciellt kvot över andelen svensk skog som bör skyddas.

3-4. Både trakthyggesbruk och hyggesfritt skogsbruk bör det fortsättas med omväxlingsvis. Vi bör tänka ekologiskt och vara lyhörda för nya synsätt. T.ex. skapa inslag av lövskog för att förminska risken för skogsbränder. Skogsbruket bör också vara hållbart över tiden.

5. FiSK har listor i 11 stift.

Frimodig kyrka

1. Skogsnäring har alltid varit en viktig del av försörjningen i Sverige. Som kyrka med djupa historiska rötter i landet har därför Svenska kyrkan skog för sin försörjning. Hur vi bäst förvaltar detta arv menar vi i Frimodig kyrka behöver ske i stor vördnad för Gud vår skapare som gett oss skogen att leva i. Frimodig kyrka vill att Svenska kyrkan förvaltar skogen med lyhördhet för aktuell kunskap om gott skogsbruk och med respekt för skapelsens harmoni i samspelet mellan olika arter.

2. Frimodig kyrka anser att ekonomisk storhet i allt för hög grad styr Svenska kyrkans arbete. Skyddsvärd skog behöver förvaltas med förståelse för andra värden utöver de ekonomiska. Svenska kyrkan bör bedöma ifall skyddsvärd skog bäst förvaltas inom den egna organisationen eller bör överlåtas åt andra aktörer med större kunskap och kapacitet på området.

3. Frimodig kyrka menar att Svenska kyrkan ska värna ett hållbart skogsbruk som förvaltar skogen utifrån värden som biologiska mångfald, hållbar rennäring och skönhet också för kommande generationer.

4. Skogsavverkning bör ske med varsamhet om biologisk mångfald och naturskönhet som väcker förundran och tillbedjan inför Skaparen.

5. Samtliga.

Himmel och Jord

1. Kyrkan ska självklart förvalta sina skogar enligt kristna värderingar, vilket innebär ett stort hänsynstagande till urfolksrätt, klimatpåverkan och bevarande av livsmiljöer för olika arter. Samer ska ha reellt inflytande genom samråd med kyrkan. Skyddsvärda skogar ska undantas helt från avverkning och resterande skogar brukas kalhyggesfritt. Kyrkan bör också vara en föregångare när det gäller att återskapa ekosystem och låta naturen ta hand om sig själv. Tätortsnära skogar ska vara kvar i kyrkans ägo och finnas för ett gott friluftsliv och som andrum.

2. Himmel och Jord vill att alla gammelskogar, naturskogar och annan skyddsvärd skog ska skyddas omedelbart. Experter inom naturvård ska avgöra vilka skogar som är mest lämpliga att avsätta. Nagoyaprotokollet nämner 17 procent för skydd av landytan, så det skulle kunna ses som ett absolut minimum. Men det viktigaste är vad som händer i verkligheten snarare än diskussionen om en procentsats. Vi vill först och främst få till ett stopp för avverkning i kyrkans skyddsvärda skogar och se en genomgripande förändring av hela kyrkans skogsbruk.

3. Vi vill att kyrkan ska bedriva ett naturnära, kalhyggesfritt skogsbruk, där ekosystemen påverkas så lite som möjligt. Vi vill ha flerskiktade blandskogar, med olika trädarter i olika åldrar. Sådana skogar hyser stor artrikedom och har bättre förutsättningar att klara av klimatförändringarna än likåldriga monokulturer. Ett naturnära kalhyggesfritt skogsbruk är minst lika lönsamt för skogsägaren som trakthyggesbruket. Vid en omställning kan intäkterna minska något initialt, men det kommer inte att vara ett problem för kyrkan eftersom intäkterna från skogen är så små sett till hela kyrkans ekonomi.

4. Himmel och Jord förespråkar naturnära kalhyggesfria skogsbruksmetoder. Vi tar dock inte ställning till en specifik metod, utan vi tror att blädning, Lübeckmodellen, Naturkultur eller andra metoder kan vara lämpliga och kunna kombineras beroende på platsens lokala förutsättningar. Vi anser att ett kontinuitetsskogsbruk är det bästa för både klimat, biodiversitet och ekonomi. Vid ett kontinuitetsskogsbruk fortsätter skogen att lagra in kol i marken, livsmiljöer bevaras och skogskänslan finns kvar.

5. Himmel och Jord ställer upp i sex stift. Dessa är: Luleå stift, Uppsala stift, Göteborgs stift, Strängnäs stift, Växjö stift och Lunds stift.

Kristdemokrater i Svenska kyrkan

1. Skogarna förvaltas i dag på stiftsnivå och där bör förvaltningen ligga, sedan kan man samverka nationellt i kompetensfrågor med mera.

2. Skogen ska skötas på ett långsiktigt hållbart sätt och där ingår att göra avsättningar till olika typer av reservat där så är lämpligt. Hur stor andel av skogen som bör sättas av varierar alltså mellan stiften.

3. Ett hållbart skogsbruk utifrån ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Metoder för detta kan alltså variera över geografi och tid.

4. Se ovan.

5. 11 stift

Miljöpartister i Svenska kyrkan De Gröna

1. Varje stift för sig. Landet är långt och med olika biologiska förutsättningar. Men naturligtvis med ett mer utvecklat samarbete mellan stiften. Typ ENSO och andra icke tvingande forum.

2. Omöjlig fråga när inte ”skydda skog” definieras. Kyrkoreservat, Naturreservat, Nationalpark…? En fast procentsats skapar bara krångel och byråkrati. Naturligtvis ska så mycket som är möjligt (vad det nu är) sparas orört till kommande generationer. Hänger också ihop med vilken skogsbruksmetod man använder. Skörda skog med kalhyggesbruk eller med sansade hyggesfria metoder. Ett exempel på hur tokigt det kan bli med en procentsats. Vi i Luleå stift var på väg att ta beslutet om att hyggesfria metoder fick tillämpas upp till 5 procent. Alltså 4,9 procent var OK men 5,1 procent var förbjudet. Detta lyckade vi i MPSK ändra på så att skrivningen i stiftsfullmäktige blev utan siffror.

3-4. Självklart hyggesfria skogsbruksmetoder. Ingen nyplantering av Contorta får ske, då Contorta på många sätt kan ses som en invasiv art som dessutom är ett gissel för renskötsel. I de 2-3 nordligaste Stiften är Naturkulturmetoden den mest utforskade och lämpligaste. Den stora missuppfattning att det skulle vara någon sorts ”offer” att använda hyggesfria metoder är ren lögn. Undersökningar, avhandlingar, forskarrapporter visar att med Naturkulturmetoden får man mer m3 (kubikmeter) tillväxt, bättre och större dimensioner, mer kubikmassa per hektar OCH bättre ekonomi, större avkastning.

Det tar förstås en tid att ställa om från likåldrig monokultur till en väl skiktad olikåldrig skog. I en äldre, uppvuxen och skiktad skog är det enkelt att ställa om NU. I en sådan skog finns det upp till 35 000 småplantor OCH de flesta dör vid kalhyggesbruk som skördemetod. De flesta av dessa småplantor får en möjlighet att etablera sig och bli skogsträd när Naturkulturmetoden används.

5. 12 stycken

Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan

1. – Så att skogens biologiska mångfald bevaras
– Så att skogsekosystemens funktioner säkras
– Så att värdefulla kulturmiljöer värnas för framtiden

Vi har som kristna ett uppdrag att förvalta den skapelse Gud har gett oss. Certifiering enligt FSC/PEFC kan utgöra en del av styrinstrumenten för en förvaltning med inriktningen ovan. Förvaltningen ska tydligt utvärderas i relation till dessa kriterier och i relation till att all verksamhet ska ske med målet om långsiktig andlig, social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet.

2. Ja, vi vill skydda skog minst i den omfattning lagar och förordningar kräver. Skyddets omfattning ska vara sådant att inriktningspunkterna ovan kan uppfyllas.

3. Vårt uppdrag som förtroendevalda är att peka ut en riktning och sätta mål för verksamheten. Skogsbruket ska bedrivas i enlighet med riktlinjerna ovan och utvärderas utifrån detta. Om inriktning och mål inte uppfylls måste sättet att bedriva skogsbruk ändras.

4. Skogsavverkningsmetoderna måste också styras och utvärderas utifrån inriktningarna som anges ovan. Metoderna ska anpassas till vad som är möjligt utifrån de områden som ska avverkas. Mycket talar för att andra metoder än trakthyggesbruk bör användas där det är möjligt.

5. Vi är den största obundna gruppen i kyrkovalet och ställer upp i hela landet, det går alltså att rösta på oss i samtliga 13 stift.

Sverigedemokraterna

1. Skogen är värdefull och vi värnar den utifrån den bibliska förvaltarskapstanken och som tillgång för Svenska kyrkan. Vi förespråkar en varsam och långsiktig förvaltning av skogen med hänsyn till biologisk mångfald och människans behov av rekreation. Vi vill förvalta den skog som lämnats över till oss vidare till nästa generation på ett sätt som bekräftar förvaltarskapstanken om både skapelsen och landskapet.

2. Vi har inte avsatt en specifik procentuell andel som ska vara klassificerad som skyddad skog, utan ser pragmatiskt på frågan från fall till fall och utifrån att kyrkan har ett särskilt ansvar att bedriva en omsorgsfull långsiktig förvaltning både ur miljömässiga, ekonomiska och teologiska aspekter. Frågan behöver ses över med jämna mellanrum beroende på utvecklingen för att utvärdera behovet av andel skyddad skog.

3. Ökade inslag av natur-kultur och blädningsbruk för att bevara äldre skog och skapa flerskiktade skogar med höga naturvärden. Långsiktigt hållbart skogsbruk som ger en stabil avkastning till samfundets ekonomi och samtidigt värnar miljön och den biologiska mångfalden. En genomlysning av entreprenadavtal i Svenska kyrkan behöver genomföras i syfte att skapa såväl goda arbets- och lönevillkor, som biotoper för hotade arter.

4. Vi har inte en enda specifik policy för de metoder som tillämpas vid avverkning, men vill se ökad hänsyn och mer av blädningsbruk och mindre av trakthyggesbruk. Avverkningsmetoderna ska inte stå i strid med vår syn på behovet av reellt jämställda miljö- och produktionsmål. Vi vill så långt det är möjligt undvika att miljöskadliga ämnen når ut i naturen och destruerar markarealer.

5. I samtliga av Svenska kyrkans stift finns Sverigedemokraterna nominerade med valbara kandidater. Vi är ett parti för hela Svenska kyrkan, i församlingar, stift och i kyrkomötet, i stad och på landsbygden, i hela Sverige.

Vänstern i Svenska kyrkan

1. Förvaltningen av Svenska kyrkans skog skall ta hänsyn till den biologiska mångfalden, skogen som rekreationsområde och en god ekonomisk avkastning för att kunna befinna sig i frontlinjen och visa vägen mot ett verkligt klimatanpassat och hållbart skogsbruk. Skogen har ett egenvärde. Det finns fler aspekter än de ekonomiska att ta hänsyn till vid skötseln av skogen. Skogen är helig och kan berätta om livets skönhet och storhet och är inte bara medel för en kyrklig verksamhet.

2. Svenska kyrkan skall avsätta minst 20 procent av sitt skogsinnehav till naturvärden. I dessa 20 procent skall inte inräknas impediment såsom myrmarker och fjällnära skog. Svenska kyrkan skall avstå från att sälja fjällnära skog, viktiga intresseområden för urfolket/samerna, och omvandla dessa gammelskogar till ”kyrkoreservat”. Artdatabanken bedömer att certifieringsarbetet inte är tillräckligt för att bevara biologisk mångfald och att trakthyggesbruk är den främsta orsaken bakom denna förlust. Artdatabankens experter bedömer idag att var tionde art i den svenska skogen är rödlistad och mer än 900 arter är hotade.

3. Svenska kyrkan skall och måste övergå från trakthyggesbruk till ett hyggesfritt skogsbruk för att bevara den biologiska mångfalden och våra gammelskogar. Sedan 1950 har ungefär 60 procent av Sveriges produktiva skogsmark kalavverkats och ersatts med mer eller mindre monotona produktionsskogar.

Ett hyggesfritt skogsbruk bidrar till att bevara en levande landsbygd och skapar fler jobb i glesbygden. I FN:s rankning efter hur stor del av landets yta som utgör skyddad natur av världens länder hamnar Sverige på 99:e plats, långt efter länder som fått stark kritik för sin skogsskövling som exempelvis Brasilien (33:e plats).

4. Skogsavverkningsmetoder i ett hyggesfritt skogsbruk skall vara olika former av metoder som inte kallägger marken och dessa är i dag bland annat blädning, luckhuggning och skärmar. Svenska kyrkan skall avsätta medel till forskning kring effektiva skötselmetoder för kontinuitetsskogsbruk.

5. ViSK ställer upp i alla stift utom Visby stift. ViSK står som nomineringsgrupp helt fri från partipolitiken.

ÖPPEN KYRKA — en kyrka för alla

1-4. Vi hoppas på att naturens värde ska komma före det ekonomiska, och för oss är hållbarhetsperspektivet viktigt (inga kortsiktiga lösningar). Hur vi brukar skogen i dag kommer påverka kommande generationer. Det vi i ÖKA kan göra är att påverka stiftens inriktning och prioriteringar.

Vi överlåter till våra tjänstemän att svara på de rent skogstekniska frågorna. Det vi däremot vill är att kyrkomötet beslutar om att Svenska kyrkan tar ett initiativ till ett samverkansforum för samtliga parter med intresse i skogsfrågan eftersom vi är en stor skogsägare. Det samverkansforumet skall ha som mål att i god tid före 2030 komma fram till en EU-strategi om en förändrad kurs avseende skogsbruk och koldioxidsänkor och ha som syfte att påverka bland annat skogslagstiftningen.

5. Alla stift utom Visby, Linköping och Luleå.

Gröna Kristna och Kyrklig samverkan i Visby stift har sökts av Sveriges Natur.