Kritiskt läge för klimatförhandlingarna

På dagen tre år efter att Parisöverenskommelsen undertecknades börjar det bli ett kritiskt läge i förhandlingarna i Katowice, Polen. Ska nära 200 länder lyckas enas om om ett regelverk som ser till att alla utifrån sina förmågor gör vad de kan för att begränsa den globala uppvärmningen?
Klimatdiplomatin, och tilltron till detta sätt att hitta lösningar, sätts enligt kommentatorer på sin spets här i Polen. Förhandlarna som tröskat formuleringar under många långa dagar har nu fått uppbackning av sina politiska chefer.
– Som det alltid är i de här förhandlingarna har vissa veteraner väldigt svårt att komma vidare. De står fast i sina positioner utifrån årtionden av tolkningar av skrivningarna. Då är det nu dags att vi ministrar ska komma in och försöka lösa upp de här knutarna, säger Isabella Lövin (MP), som nu deltar i samtalen för Sveriges del.

LÄS MER: Det här är några av knäckfrågorna

Sverige och Costa Rica har ansvaret

Som ett led i att bygga ett momentum för ett slagkraftigt regelverk klev också ”koalitionen för en hög ambition” under onsdagskvällen upp på scenen i Katowice. Alla undertecknade är där bland annat ”fast beslutna att stärka vår ambition fram till 2020”. Men frågan är om liknande uttalanden kan sprida sig till alla parter i förhandlingarna. Sverige och Costa Rica har ansvaret att ro i hamn ett sånt beslut.
– Vi behöver mer tillförlitlighet, mer mod och mer solidaritet, sa Tysklands miljöminister Svenja Schulze i ett uttalande.
Koalitionen mellan utvecklingsländer och utvecklade länder, bland annat Sverige, var starkt pådrivande för att Parisöverenskommelsen kunde komma till. Kvällens utspel välkomnas därför i samtalen.
– Själen av Paris är tillbaka, kommenterade miljöorganisationssamarbetet CAN Europes ordförande Wendel Trio.

Ur bland andra EU:s perspektiv innebär ett ambitiöst regelverk att det är centralt att få till regler som gör det möjligt att faktiskt bedöma vilka insatser som alla länder åtar sig.

Enklare för rika länder

För de rikare länderna är det relativt enkelt, där finns det krav på absoluta utsläppsreduktionsmål över ekonomin, på samma sätt som för EU. Men för resterande länder är det mer öppet. De nationella utsläppsåtagandena kan sättas i relation till bland annat de förväntade utsläppsökningarna och ekonomins förväntade tillväxt.

Men eftersom detta innebär att olika bedömningar ska ligga till grund för åtagandet krävs det tillförlitliga regler som ändå ser till att det blir en utsläppsminskning som går att följa upp, för att ”miljöintegriteten” i åttagandena ska kunna säkras, menar EU.

Det är dock inte en linje som delas av alla. Ett antal av de större tillväxtekonomierna vill inte ställa upp på alltför detaljerade regelverk, bland annat då det anses kunna begränsa deras egna möjligheter att växa och lyfta sin befolkning ur fattigdom.

Gruppen för likasinnade utvecklingsländer pekar istället på att de utvecklade länderna först behöver leva upp till sina åttaganden och visa att de tar sitt historiska ansvar att dra ner utsläppen, samt assistera de fattigare länder som drabbats av klimatförändringarna.
– Det måste vara ett fokus på rättvisa i det här regelverket, säger en förhandlare från gruppen till Sveriges Natur.

”Finns ett gehör”

En förhandlingsledare från gruppen av utvecklade länder utanför EU är inte särskilt övertygad över deras argumentation här.
– Det är ett mindre antal utvecklingsländer som egentligen står bakom den linje de förespråkar. De mest sårbara och utsatta länderna önskar inte ett sånt regelverk som öppnar för att länders insatser inte ska kunna bedömas, vilket riskerar att urholka klimatarbetet. De är oroade för vad en sådan utveckling skulle kunna leda till. Vi ser därför att de sätter ett tryck på de andra utvecklingsländerna att röra på sig.

I den aktuella förhandlingsgruppen som består av de flesta av de större växande ekonomierna, de likasinnade utvecklingsländerna ser dock linjen ut att stå kvar.
– Vi märker fortsatt att det finns ett gehör för oss. Vi lyckas också hålla ihop vår linje i gruppen, säger en förhandlare i gruppen till Sveriges Natur precis innan onsdagens koordinering av arbetet ska sammanställas.

Är det inte aktuellt att börja röra på sig, för att få regelverket på plats?

– Vi får se.
Liknande svar kommer från förhandlare hos EU i relation till samma fråga.
– Alla måste vara beredda att släppa lite på sina hjärtefrågor nu.

LÄS MER: Vad innebär egentligen klimatfinansiering?

I korridorerna har det förekommit kommentatorer som frågar sig om det inte är bättre att vänta med att besluta om regelboken. Men det ställer inte Roger Sedin, ansvarig handläggare för den svenska delegationen upp på.
– Det finns länder som tycker att vi kan skjuta fram besluten till nästa år, att det kommer att gå bättre då. Men hur skulle det se ut, med tanke på den situation vi befinner oss i med 1,5-gradsrapportens budskap och allt, om vi inte kan hålla den deadline som vi själva satt upp?

Under torsdagen är det tänkt att förhandlingarna ska flyttas in i öppna utrymmen, inför en planerad avslutning under fredagen. Men det troliga är att det blir fler långa nattmangligar bakom stängda dörrar.
– Vi får se när vi slutar. Fredag, lördag eftermiddag eller till och med söndag. Det beror på, sa Isabella Lövin till pressen på onsdagskvällen.

Extern länk: Uttalandet från High Ambition Coalition