Låga EU-krav ger missad biologisk mångfald
EU:s krav på mångfald i jordbruket är så låga att de inte gör någon skillnad. Det visar en ny studie från Sveriges Lantbruksuniversitet.
I fjolårets reform av EU:s jordbrukspolitik finns ett krav på att gårdar ska odla flera olika grödor för att få gårdsstöd. Målet är att öka hållbarheten genom att minska risken för storskaliga utbrott av skadedjur, sjukdomar och missväxt. Fler grödor antas också gynna den biologiska mångfalden.
Nu visar en studie från SLU:s institution för ekologi att lägsta-kravet för grödor är så lågt ställt att de flesta svenska gårdar redan levde upp till det. Kravet på lantbruk med areal över 30 hektar är att odla minst tre olika grödor.
— Jordbrukslandskapet har i princip inte påverkats av reformen, säger Jonas Josefsson, en av författarna.
Studien visar också att mer variation i valet av grödor främjar fågelarter som gulsparv, stare och törnsångare. Men då måste grödorna skilja sig åt när det gäller växtstruktur och tidpunkter för sådd och skörd. EU:s krav bortser helt från de förutsättningarna.