Kristina Ernehed kämpar för att bevara Långforsen.
Livslång kamp för fri fors
För Kristina Ernehed är fritt strömmande vatten en symbol för livskraft, rättvisa och att göra upp med gammalt förtryck. Efter 30 års kamp verkar det nu som om jämtländska Långforsen ska få flöda fritt.
Du har levt med konflikten om kraftverket hela livet?
− Jag är uppvuxen i Kälom, den by som ligger närmast forsen. Jag fick den här kampen i arv av min pappa så jag är född och uppvuxen med den. När jag gick i nian ordnade jag namninsamling på kommunernas skolor och pratade om Långforsen i lokaltidningen. Efter det har jag väl utvecklat mitt eget engagemang.
Varför känner du så starkt för Långforsen?
− Det är svårt att svara på när det går djupt in i ens liv och identitet. Men ett fritt strömmande vatten symboliserar så mycket livskraft och frihet. Medan vattenkraften förkroppsligar utnyttjandet av natur och människor.
Vad handlar den konkreta konflikten om?
− Från början ville kommunägda Jämtkraft bygga ut Långforsen rejält, men det mötte ett stort motstånd. Efter många år blev det stopp i Regeringsrätten. De senaste åren har det handlat om att renovera. Kraftverket har stått still i nästan tio år så delar av forsen har återställts. En renovering skulle innebära att en ny damm måste sprängas och en ny maskinpark installeras i ett område som är skyddat enligt miljöbalken och Natura 2000.
Men behövs inte vattenkraften i omställningen till förnybar energi?
− Det här kraftverket skulle ge en tredjedels vindsnurra. Jag tycker inte att det är modernt tänkande att dämma upp de sista forsarna när vi vet att solkraft är på stort intåg och att levande vatten spelar en så viktig roll för den biologiska mångfalden. Vi har inte råd att offra mer av vattnets liv och artrikedom.
Vad händer nu?
− I fjol svängde centerpartiet i länet, och det gjorde att de tre ägarkommunerna ändrade ägardirektiven till forsens fördel. Nu pågår en process för att utreda möjligheterna till en överlåtelse eller försäljning av Långforsen för att återställa den till ett naturligt tillstånd. Just nu är det en stor politisk fråga med många bottnar som skakar om i flera led. I grunden skulle jag säga att det handlar om vad som är modern landsbygdsutveckling i dag och hur vi använder våra naturresurser på bästa sätt.
