Vad händer med ditt gamla returpapper?
Lönar det sig att sortera?
När vi källsorterar vårt papper tänker vi oss att det blir nytt papper i ett pappersbruk nära oss. Men en del returpapper skickas i stället utomlands, samtidigt som våra pappersbruk måste importera papper för att täcka sina råvarubehov. Är det verkligen vetttigt?
Vi svenskar är hängivna återvinnare och sorterar troget våra sopor. Och det finns en klar miljönytta med det. En pappersfiber kan återanvändas sex–sju gånger. Tack vare att vi i Sverige sorterar tidnings- och kontorspapper separat från kartong håller returpapperet en hög kvalitet som även blir internationellt konkurrenskraftigt. Returpapper blir en handelsvara. Samtidigt som våra inhemska pappersbruk måste importera returpapper för att täcka sina behov sker det en export av returpapper till utlandet.
Både tidningspapper och pappersförpackningar ligger under producentansvaret, vilket innebär att producenten själv ansvarar för att materialet samlas in och återvinns. De flesta producenter är anslutna till FTI, Förpacknings- och tidningsinsamlingen, som bland annat ägs av materialbolagen Pressretur och RK Returkartong. Det returpapper som FTI samlar in fördelas främst mellan tre pappersbruk i Sverige: Metsä-Tissue i Mariestad och Essity i Lilla Edet som båda gör hygienpapper, samt Stora Enso Hyltebruk i Hylte.
– Producentansvaret innebär att vi har lovat att ta hand om papperet som samlas in. Egentligen ska returpapper inte exporteras utan återvända till de inhemska producenterna. Vi från industrin säger att systemet läcker, säger Håkan Naij, platschef på Stora Enso Hyltebruk.
Hyltebruk är det enda kvarvarande svenska pappersbruket som gör tidningspapper. I tillverkningen används ungefär hälften returpapper och hälften färskfiber, för att få högre kvalitet och längre livslängd på papperet. Förra året importerade Hyltebruk 35 procent av returpappersråvaran man behöver till sin produktion. Importen sker från Danmark, Norge och Finland. Men även om man hade fått tillgång till allt insamlat returpapper hade det inte räckt för att täcka brukets behov. Eftersom tidningsläsandet minskar blir tillgången på returpapper allt mindre.
95 procent till återvinning
Av pappersförpackningarna materialåtervinns hela 82 procent. Siffrorna på tidningspapper är mer osäkra eftersom de siffrorna av konkurrensskäl inte rapporteras in av samtliga aktörer, men FTI uppger att cirka 95 procent av tidningarna går till återvinning. Det är långt över regeringens nationella mål på 65 procent. 2016 samlade FTI in nära 238 000 ton returpapper och cirka 430 000 ton pappersförpackningar.
– Utifrån historiska siffror och uppskattad återvinning i dag blir 95 procent av de tidningar som sätts på marknaden en ny produkt. Men eftersom flera aktörer nu gör anspråk på återvinning av tidningar finns en osäkerhet när gemensam redovisning saknas. Läckaget sker genom kommunala eller privata insamlingar utanför vårt system och det som inte återvinns i Sverige kan vara i storleksordningen drygt 10 procent, säger Andreas Boo, vd på Pressretur.
– Fokus på hög ersättning kan vara avgörande tillsammans med det faktum att man inte ser sig som ansvarig för själva återvinningen, att det ska bli en ny produkt av det som samlas in. Det ligger nära till hands att tycka att en icke utnyttjad transportkilometer måste vara bättre än en utnyttjad, fortsätter han.
Transport utomlands ett alternativ
En problematik är att returer från tidningarnas försäljningsställen inte klassas som konsumerade och därför inte omfattas av producentansvaret. Distributörerna kan sälja tidningarna till högstbjudande. När det gäller de kommunala aktörerna väljer flera sina egna lösningar där transport utomlands är ett alternativ.
– Flera kommuner samlar in tidningspapper och säljer utomlands och det får de göra. Lagstiftningen är lite otydlig, säger Jan-Olov Sundqvist, avfallsforskare på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Ett konkurrerande insamlingsbolag är TMR. Även TMR säljer till de svenska pappersbruken men även till aktörer utomlands.
– Returpapper ger hög ersättning. Pengarna går tillbaka till våra samarbetspartners och det är kommunerna, säger Peter Mellgren.
Han föredrar att returpapperet kan bli till nya tidningar. Om det omvandlas till hygienpapper tar ju kretsloppet slut där och papperet spolas ner.
– Tidningspappersmarknaden förutsätter att man säljer papper över nationsgränser och därför är marknaden internationell. Alternativen för ett tyskt bruk att använda jungfrulig råvara uppvägs. Transporten till Tyskland eller Hylte kan dessutom vara samma avstånd. Är det bra när papper går till andra marknader? Det är en planekonomisk diskussion, säger Peter Mellgren.
Jan-Olov Sundqvist intygar att transporterna har begränsad betydelse för miljönyttan.
– Miljövinsterna med återvinning är så pass stora att man kan transportera stora sträckor utan att det spelar så stor roll, under förutsättning att transporterna sker på ett vettigt sätt, säger han.
