LRF: Mer ekologiskt lantbruk lönar sig
Alla kan tjäna på ökat ekologiskt lantbruk. Även lantbrukare som inte har ekologisk verksamhet. Det är det överraskande resultatet i en rapport som LRF har presenterat.
– Alla kan vinna på en omställning till mer ekologiskt, säger lantbruksekonomen och forskaren Lars Jonasson, som varit med och tagit fram rapporten.
I rapporten Sverige som ekoland – analys av ekologiskt lantbruk i Sverige, har olika jordbruksnäringar och regioner i Sverige undersökts av forskarna Lars Jonasson och Ulrika Lovang på uppdrag av Lantbrukarnas Riksförbund, LRF. En stor mängd fakta har matats in i en datamodell som Lars Jonasson skapat. Syftet med undersökningen är att få fram hur och var ekologisk produktion lönar sig mest och vilken ekonomisk betydelse det kan få. Andra faktorer, som exempelvis miljöpåverkan, är inte belysta.
Resultatet visar att strikt ekonomiskt skulle hela jordbrukssektorn i Sverige tjäna mest om ungefär halva produktionen är ekologisk. Där ligger den optimala produktionen rent ekonomiskt. Värdet av allt som säljs från jordbruken skulle då öka med runt fyra miljarder kronor per år jämfört med i dag och 3 400 nya jobb skapas i jordbrukssektorn. I dag är ungefär 15 procent av all odling ekologisk. På djursidan är det mycket stor variation. Störst andel ekologisk djurskötsel är kor för uppfödning av kalvar, 35 procent, och lägst är det för svinuppfödning, två procent.
Möjligheter till export
Grunden för det goda resultatet är att alla gör det som lönar sig bäst och verkar där de bästa förutsättningarna finns. I rapporten går Lars Jonasson och Ulrika Lovang igenom en lång rad ekologiska produkter och deras ekonomiska förutsättningar. En del av den analysen gäller möjligheterna till export.
– På den internationella exportmarknaden för vanliga jordbruksprodukter är Sverige, förenklat uttryckt, halvbra sett ur kostnadssynpunkt. Men när det gäller ekologiska produkter kan vi vara toppenbra visar vår studie, förklarar Lars Jonasson.
– Ett exempel är den stora efterfrågan internationellt på ekologiskt mjölkpulver.
Här har svenska eko-mjölkproducenter stora vinster att hämta, menar utredarna. En större export skulle öka intäkterna för den ekologiska produktionen och fler skulle tjäna på att ställa om. Men även konventionell produktion skulle bli en vinnare.
– Exporten skulle också minska tillgången på mjölkråvara i Sverige och därmed öka intäkterna även för de producenter som har en konventionell produktion, säger Lars Jonasson.
– Det är alltså framför allt genom ökad export av ekologisk produktion som konventionell produktion också gynnas.
Han menar att nyckeln till en bättre export av ekologiska produkter ligger hos förädlingsföretagen som Arla och Lantmännen. Varje enskild mjölkbonde kan inte förväntas starta egen export.
– De måste våga och tro på möjligheterna annars misslyckas vi.
Geografiska förutsättningar
Även ekologiskt spannmål har stora förutsättningar att bli en framgångsrik exportprodukt. Exporten minskar risken för överproduktion och därmed också risken för att priserna pressas ner.
Undersökningen visar hur viktigt det är att ekologiska jordbruk har rätt inriktning på olika grödor och djur utifrån bland annat geografiska förutsättningar. Ekologiskt jordbruk passar Sverige särskilt bra eftersom det är lågt tryck på skadegörare och mindre problem med ogräs än i andra länder, på grund av klimatet. Dessutom finns ett högt tekniskt kunnande, kontroller fungerar bra och ekologiska och konventionella grödor hålls noga i sär. Därför har Sverige en betydligt större del av världsmarknaden för ekologiska produkter än för konventionella redan i dag men har förutsättningar att öka ytterligare. Det enda land som rapporten lyfter fram som stor konkurrent på alla områden är Kanada.
Men ekologisk produktion fungerar inte lika bra över allt. I södra Sverige växer det bättre men där är risken för skadegörare större.
Forskarna går igenom produkt för produkt och analyserar de ekonomiska förutsättningarna. En produkt som borde kunna odlas i större utsträckning och ge goda exportinkomster är ekologisk potatis. Men det kräver att transportproblem och handelshinder tas bort och att man hittar en lämplig handelspartner.
En stor utmaning för ekologiskt jordbruk är tillgången på växtnäring som kväve, fosfor och gödsel. Att till exempel utveckla tekniker för att återföra fosfor från samhällets slam är en metod som på sikt kan säkra det inhemska behovet. Det skulle gynna både ekologisk och konventionell produktion om Sverige blev självförsörjande på fosfor. Där är utmaningen att inte också återföra miljögifter som uppstår ur människors avföring på grund av miljögifter i den mat vi stoppar i oss och den omgivning vi lever i.
LÄS MER: Slammet kan försvinna från åkrarna
Avvattning av gödsel och produktion av gödselpellets är en annan teknik som kan utvecklas och ge större möjligheter att, med mindre miljöpåverkan, frakta växtnäringen dit den behövs. De som utvecklar bättre tekniker har därmed också möjlighet att tjäna pengar på ökad ekologisk produktion utan att själv vara producenter.
Men det finns också ekonomiska risker med en ökad ekologisk produktion. En är om priserna faller, framför allt på den internationella marknaden, så att exportinkomsterna sjunker. Forskarna bedömer att för ägg och kött är osäkerheten för stor och därmed är större exportsatsningar inte gångbara. Utbudet får istället balanseras mot efterfrågan på den svenska marknaden och vid för högt utbud är risken för sänkt pris påtagligt.
Intressant att gå över till ekologisk produktion
Att öka den ekologiska produktionen så att den uppgår till hälften lönar sig även om fler skulle behöva dela på bidragen.
Hur lönsamheten i ekologisk prouktion ser ut för den enskilde jordbrukaren har Stefan Nypelius på LRF Konsult analyserat i en annan LRF-rapport som heter Lönsamheten i ekologisk produktion. I rapporten analyseras en växtodlingsgård och en mjölkgård utifrån en rad scenarier.
– Det finns inget enkelt svar på frågan om ekologisk produktion är mer lönsam än konventionell. Men vi kan se att potentialen för en god lönsamhet ofta är bättre i en ekologisk produktion, säger Stefan Nypelius.
Han menar att med nuvarande prisbild är det intressant för en jordbrukare att gå över till ekologisk produktion.
– Men det finns en stor osäkerhet kring framtida priser och stöd. Hur är det om fem år? Och hur blir prisutvecklingen för konventionella produkter eller premiumprodukter? Det är svåra frågor för den enskilda jordbrukaren som står inför valet med allt vad det innebär i nya stora investeringar och utgifter. Det är förståeligt att många tvekar inför att ta steget.
Länkar till rapporterna:
Sverige som ekoland – analys av ekologiskt lantbruk i Sverige
Lönsamheten i ekologisk produktion
LÄS MER: Besprutning kan vara helt onödig
LÄS MER: Jord- och skogsbruk påverkar klimatförändringarna mer än man trott