Luftföroreningar kopplas till njursjukdomar
Även låga nivåer av luftföroreningar kan leda till njurproblem, rapporterar nu amerikanska forskare. Men i Sverige finns det inga omedelbara planer på att införa lägre gränser.
– Det är EU som reglerar våra gränsvärden och de revideras ungefär vart femte år. Då tar man hänsyn till underlag från Världshälsoorganisationen, säger Malin Täppefur, chef för Stockholms Luft- och Bulleranalys (SLB-analys).
Många av världens mest trafikerade områden har i dag problem med låg luftkvalitet och höga partikelhalter. En rad hälsorisker som förknippas med inandning av den dåliga luften finns sedan länge dokumenterade. En ny studie gjord av forskare vid Washington University School of Medicine i St. Louis visar nu att även njursjukdomar går att koppla till relativt låga nivåer av luftpartiklar.
Luftburna partiklar som andas in hamnar först i lungorna, sedan tar de sig vidare via blodomloppet och filtreras till slut ut av njurarna. Men partiklarna är skadliga för vävnaderna, något som kan leda till kronisk njursjukdom och njursvikt.
I studien användes data från 2,5 miljoner människor under en period av åtta och ett halvt år. Bland annat användes satellitinformation över luftföroreningar från NASA och deltagarnas medicinska historik i studien.
Ingen lägre gräns för påverkan
Forskarna hittade ingen lägre gräns för när partiklar börjar påverka kroppen, njurskadorna ökade i takt med luftföroreningarna. Men även lägre nivåer av luftföroreningar påverkade njurarna negativt. Högst risk för kronisk njursjukdom såg man hos människor som utsatts för de högsta nivåerna av partiklar.
– Ju högre nivå av luftförorening, desto värre var det för njurarna, men inga nivåer är helt säkra. Även vid relativt låga partikelkoncentrationer, lägre än U.S. Environmental Protection Agencys (EPA) gränsvärden, fann vi en relation, berättar Ziyad Al-Aly som ledde projektet. EPA:s gränsvärde ligger på 12 mikrogram per kubikmeter.
LÄS MER: Luftföroreningar dödar hundratusentals
I Sverige följer vi EU:s gränsvärden, som ligger på 40 mikrogram per kubikmeter som årsmedelvärde och 50 mikgram per dygn i max 35 dygn.
– Det är känt sedan tidigare att det inte finns någon exakt gräns som är ofarlig för partiklar. Det har man vetat om, men man har inte skärpt gränsvärdena säger Malin Täppefur, chef för SLB-analys.
Men än är det för tidigt att dra alltför stora slutsatser från studien, menar hon.
– Den miljömedicinska forskningen revideras konstant och det kommer mycket nytt som måste beläggas från flera forskare i olika studier innan vi kan säga något.
Hur tycker du att vi ska tackla problemen med dålig luftkvalitet? Är det endast en fråga för våra politiker? Diskutera gärna på Sveriges Naturs Facebooksida.