Lysekilskretsen tar strid mot Preemraffs utsläpp

Preemraff ligger mitt i värdefull Bohusnatur: öppna ängsmarker, bäckraviner med lövskog och höga klipphällar som omfamnar små sandstränder. En underbar plats – om det inte vore för lukten. En stickande ton av bränd råolja kommer och går med vinden.

– Vid sydlig vind drabbas stora stugområden och tätorten Brastad. Och lukten är inte ofarlig, den är i hög grad cancerframkallande, säger Inge Löfgren, ordförande i Naturskyddsföreningen Lysekil-Munkedal.

Från vägen ser vi bara några skorstenar. Preemraff ligger i en sänka ned mot Brofjorden, först från personalparkeringen syns mängden av cisterner, ledningar, torn och skorstenar. I de högsta brinner lågor – så kallad fackling, helt orenad förbränning av överskottsgas. Förutom oljud och utsläpp av svavel, sot och stoft går stora mängder energi bokstavligen upp i rök.

– Viss fackling måste göras av säkerhetsskäl, men man skulle kunna minska den, till exempel med bättre kylning, säger vice ordförande Tom Hagström.

Mitt i känslig Bohusnatur

Naturskyddsföreningen protesterade redan före bygget på 1970-talet men Skandinaviens största oljeraffinaderi hamnade ändå här, mitt i känslig natur nära det marina skyddsområdet Gullmarn. Anläggningen separerar råolja till bensin, diesel, eldningsolja och andra produkter. Protesterna har varit återkommande inslag i kretsens arbete. Nu vill Preemraff öka produktionen från 11,4 miljoner ton per år till 13,9 och börja behandla starkt giftiga avfallsoljor som bland annat används som fartygsbränsle.

– Det marknadsförs som en miljöåtgärd, att ta hand om avfall och minska utsläpp till havs. Men man berättar inte om de stora ökningarna av egna utsläpp, säger Inge.

Gränsen för svavelutsläpp höjs från 400 till 800 ton per år. Utsläppen av kväveoxider och bensen ökar också. Men kretsen är mest kritisk till de dubblade utsläppen av koldioxid: från 1,7 till 3,4 miljoner ton. Preemraff skulle gå från att vara Sveriges fjärde största utsläppare till störst med över åtta procent av landets totala utsläpp.

Miljöbalkens stoppregel

Mark- och miljödomstolen i Vänersborg gav klartecken i november, men både kretsen och riksföreningen överklagade. Domstolen väger inte in koldioxidutsläpp eftersom Preemraff ingår i EU:s utsläppshandel. Men föreningen anser att skadorna för miljö och hälsa blir så stora att miljöbalkens stoppregel ska gälla.

– Att satsa så på en teknik som är på väg bort är ett praktexempel på hur det inte borde få gå till. Man binder sig för stora utsläpp under lång tid samtidigt som Sverige lovat att minska sin klimatpåverkan radikalt, säger Inge och får medhåll av Tom:

– Domstolarna är alldeles för flata och utreder inte själva. Men som ideella har vi väldigt små resurser.

Den lilla föreningen med trehundra medlemmar håller ändå tummen i ögat på det Saudiägda storföretaget. Till exempel stoppades en utbyggnad 2002 med hänsyn till Natura 2000-området intill. I domstolen står Inge och Tom ofta ensamma mot 20-30 anställda och konsulter från Preem. Naturvårdsverket och länsstyrelsen dyker sällan upp och kommunen stöttar företaget i alla väder, tycker de. 700 arbetstillfällen väger tungt i lilla Lysekil.

Många stöder striden

Inge berättar om anonyma dödshot och tjuvnyp men också klappar i ryggen i snabbköpet. Många stöder striden även om de själva inte vågar ta den. Eller har tid.

– Att skriva en överklagan är minst en veckas jobb. Det gäller att vara enkel och saklig så att alla förstår men ändå gå på djupet, säger Inge som är pensionär men har jobbat med miljövård hela sitt liv.

Tom är också pensionär, med erfarenheter från petrokemisk industri. Kunskaperna behövs, för det är inte bara Preemraff som hotar den lokala naturen. Planerna på en kinesisk jättehamn strax intill skrinlades för bara ett år sedan. Området där raffinaderiet vill bygga ut har höga naturvärden, till exempel lever den rödlistade fransfladdermusen här.

– Det finns mycket att kämpa för. Och vi är helt trygga med att vi är på rätt spår, säger Inge.

LÄS MER: Stora frågetecken kring koldioxidlagring

LÄS MER: De släppte ut mest koldioxid 2018