Den grå jakon är en centralafrikansk art som minskat med 99 procent i vissa delar av sitt utbredningsområde. Nu listas den som starkt hotad. Fångst för burfågelmarknaden är ett av de största hoten.
Många nya hotade arter i internationell rödlista
Alltfler arter rödlistas för att deras existens hotas på olika sätt. Det beror dels på ett ökat exploateringstryck, men också på att kunskapen ökar om allt fler arter.
Nyligen presenterades en större uppdatering av den internationella rödlistan över hotade arter. Bland fåglarna har drygt 700 nyligen upptäckta arter utvärderats. Elva procent av dem visade sig vara akut utrotningshotade. Det är den internationella naturvårdsunionen IUCN som står bakom rödlistningen.
Inför den nya utgåvan av rödlistan har hotstatusen för över 11 000 fågelarter utvärderats på nytt. Tretton nyligen upptäckta fågelarter debuterar direkt på listan i kategorin ”utrotade”. Endemiska arter på mindre öar är särskilt utsatta.
För alla olika organismgrupper har nu totalt mer än 85 000 arter utvärderats, knappt 20 000 av dessa klassas som mer eller mindre hotade. Detta är dock bara en bråkdel av planetens alla arter.
– Många arter försvinner innan vi ens hunnit beskriva dem, säger Inger Andersen, IUCN:s generalsekreterare. Den nya uppdaterade rödlistan visar att krisen för världens biologiska mångfald är värre än vi tidigare trott.
Hot mot mångfalden
Hoten mot mångfalden har många ansikten. Jordbrukets expansion, skogsskövling, invasiva arter, illegal jakt och handel med djur är några av de mer framträdande hotfaktorerna. Ett exempel är den grå jakon, en papegojart som varit vanlig i Centralafrika, som nu betecknas som akut hotad. I vissa områden har den minskat med 99 procent. Orsaken är både olaglig fångst för burfågelmarknaden och att lämpliga naturtyper försvunnit.
I den nya utgåvan av rödlistan har man för första gången utvärderat hotstatus för drygt tvåhundra vilda släktingar till odlade grödor, exempelvis havre, korn och solrosor. Dessa arter hotas främst av att ny jordbruksmark tas upp och börjar odlas. I dessa vilda släktingars arvsmassa kan det finnas viktiga egenskaper som kan komma till nytta där grödorna utsätts för sjukdomsutbrott. Så räddades exempelvis världens kaffeodlingar när kvarvarande vilda kaffebuskar i de etiopiska högländerna kunde förse kaffeodlarna med nytt genetiskt material som var mer resistent mot kaffets bladrost.
Vilda släktingar
Men de vilda släktingarna kan också bära på egenskaper som större torktålighet, högre grobarhet, bättre näringsvärde eller annat som kan vara värdefullt för den globala matproduktionen. Förlusten av genetisk variation hos vilda släktingar till odlade grödor minskar möjligheterna att anpassa dem till ett förändrat klimat.
Fyra vilda mangoarter är exempelvis nu starkt hotade och en är redan utrotad. En japansk sparrissläkting har också satts upp på listan som starkt hotad medan en nära släkting till den odlade solrosen nu betecknas som sårbar.
