Människan överskrider nya planetära gränser

För 14 år sedan identifierade en forskargrupp ledd av Johan Rockström nio gränser för jordens stabilitet, däribland klimatförändringar, förändrad markanvändning och åtgång av färskvatten. Flera av dessa så kallade planetära gränser är redan överskridna.

Nu är det dags för planetära gränser 2.0. Johan Rockström leder Potsdaminstitutet för klimatforskning i Tyskland och har tillsammans med ett 50-tal kollegor i forskargruppen Earth Commission vidareutvecklat gränserna. Resultatet presenteras i en studie som publiceras i tidskriften Nature onsdag den 31 maj.

Tidigare har gränserna strikt naturvetenskapligt fokuserat på hur långt mänsklighetens påverkan kan gå innan vi riskerar så kallade tipping points, det vill säga abrupta, självförstärkande och ofta oåterkalleliga tröskeleffekter.

Nytt är nu att forskarna för första gången fört in gränser för rättvisa i mixen. Med rättvisan blir utrymmet inom de säkra planetära gränserna ännu mindre än förut.

Rättvisa – svårbedömt men viktigt

Earth Commissions nya gränser – så kallade Earth System Boundaries (ESB) – kopplar an till fem av de nio de planetära gränserna. Man har tittat närmare på rättviseperspektiv för klimat, biologisk mångfald, färskvatten, näringsämnen och föroreningar av luft, jord och vatten. Av dessa har man skapat åtta nya jordsystemgränser.

Läget ser allt annat än bra ut, enligt forskargruppen. Sju av åtta gränser har redan passerats. Det gäller bland annat klimatet där gränsen med den nya rättviseaspekten satts till 1 grads global uppvärmning, jämfört med 1,5 grader som gäller för den i värsta fall oåterkalleliga tröskeln.

Rättvisa är svårbedömt, men forskarna har landat i att definiera det som ”minimering av människans och naturens exponering för avsevärd skada”. Det kan bland annat handla om dödsfall, försvunna levnadsintäkter, minskad mat- och vattensäkerhet, sjukdomar med mera.

Earth Commission har också räknat på miniminivån för att alla på planeten ska ha tillgång till resurser som kan garantera ett drägligt liv utan fattigdom. Tanken är att göra de nya planetära gränserna lättare för regeringar, städer och näringsliv att använda.

Rockström: ”Signifikant genombrott”

Johan Rockström, en av tre ordförande för Earth Commission, säger till Sveriges Natur att han anser att de nya gränserna är ett signifikant genombrott för vetenskapen.

– Jag har länge upplevt att vi saknar ett sätt att svara på frågan: Om vi hela tiden mäter till exempel jordens temperatur i grader – kan vi då mäta säkerhet i samma enhet? Kan vi mäta rättvisa på samma sätt som vi mäter säkerhet? Så att vi kan få kvantitativt säkra och rättvisa gränser. Det är det vi nu har gjort för första gången.

Arbetet har varit komplext.

– Nivån är inte precist definierad efter exakt hur många människor som drabbas, utan när hela länder, samhällen och geografier drabbas. Det är ett försök att verkligen titta på rättvisa ur ett skadeperspektiv.

Johan Rockström menar att en stor fördel med de nya jordsystemgränserna är att de är skalbara på ett annat sätt än de vanliga planetära gränserna.

– Vi hoppas att dessa vetenskapliga indikatorer ska kunna översättas ganska snabbt till städer, länder och i hållbarhetspolitiken. Vi sätter till exempel en gräns på att upprätthålla minst 20 procent ekologiska funktioner även i jordbruksmark, på varenda kvadratkilometer. Det är rätt konkret.

Hur tycker du att Sveriges regering borde använda de nya gränserna? 

– Jag har försökt göra klart för regeringen, både den nya och förra, att vi behöver uppdatera det svenska klimatramverket vetenskapligt. Det kom innan 1,5-gradersrapporten och innan Earth Commission startade sitt arbete. Sverige säger att vi ska ha nettonoll utsläpp till 2045 och att 15 procent av utsläppsminskningarna ska tillåtas göras utomlands, men vetenskapen visar att det är otillräckligt.

Han tycker att jordsystemgränserna borde användas brett.

– Det här är också ett jättefint verktyg för att sätta kvantitativa gränser även för skog, mark, vatten, kväve och fosfor. Det skulle hjälpa Östersjöarbetet, lantbrukets omställning och skogsindustrins arbete i Sverige, säger Johan Rockström.

Framöver ska forskarna fortsätta undersöka fler jordsystemgränser, närmast med fokus på försurning av haven och nya kemiska substanser.