Marginell ökning av flygandet i oktober

Covid 19-pandemin innebar ett historiskt avbräck för flygandet, både globalt och i Sverige. När flyget tidigare tappat passagerare, i kölvattnet av till exempel 11 september-attackerna, SARS-epidemin och finanskrisen, har den alltid studsat upp till nya rekordnivåer efteråt, men den här gången ser utvecklingen annorlunda ut. Trots att hävda restriktioner, låg antalet flygningar förra månaden fortfarande under hälften av det normala för oktober månad, och ökningen från september vad marginell. September och oktober brukar annars vara två månader med mycket flygtrafik, både räknat i passagerare och antal landningar.

LÄS Sveriges Naturs granskning av flyget efter pandemin

Totalt gjordes omkring 1,5 miljoner resor med reguljär- och taxiflyg under oktober, att jämföra med de drygt 3 miljoner som varit väntat utan pandemi, om de senaste årens sakta nedåtgående trend hade stått sig. Antalet landningar var drygt 12 000, jämfört med förväntade 23 000, utan pandemi. Det är en marginell ökning av antalet flyg, men en uppgång av antalet passagerarresor, från september månads 1,3 miljoner.

Den utplanande kurvan ligger i linje med en trafikprognos som publicerades av Transportstyrelsen i oktober. Där antas trafiken ligga kvar på nivåer lägre än före pandemin åtminstone till 2027, och i mer återhållsamma scenarier längre ändå. Transportstyrelsens analytiker räknar helt enkelt med att en del av pandemins beteendeförändringar kommer att visa sig bestående.

I början av året analyserade Sveriges Natur svenskarnas minskade flygande under pandemins nio första månader, och fann då att utsläppen från svenskars flygresor under den perioden varit omkring fem miljoner ton koldioxidekvivalenter mindre än vad som kunde ha väntats utan pandemi – en minskning av flygets klimatpåverkan med drygt 80 procent.

I sin senaste oktoberprognos gör Transportstyrelsen ett försök att förutsäga den svenska flygets klimatpåverkan de kommande åren. I den spås utsläppen av växthusgaser sakta minska, år för år, som en effekt både av att det tidiga 2000-talets uppåtgående flygtrend kommit av sig, och av att utsläppen per passagerare sakta men säkert minskar. Om den prognosen slår in skulle det svenska flygets koldioxidutsläpp ha nått sin topp 2017/2018, och nu sakta, sakta vara på väg mot det sena 1900-talets nivåer igen.