Med PFAS i modersmjölken

Vissa idéer önskar man att man aldrig hade fått. Det här reportaget grundar sig i den sortens idé. En tanke jag har försökt skaka av mig men som klamrat sig fast. Till slut pockade den på min uppmärksamhet hela tiden, dygnet runt – särskilt när jag ammade mitt barn.

Eskil föddes hösten 2022. Han åt, åt och åt och växte i en hastighet som fick BVC-sköterskorna att jubla. Nästan bara tack vare bröstmjölk. Men jag kunde inte låta bli att undra vad han egentligen fick i sig.

Under Eskils första år ökade rapporteringen om en grupp kemikalier: PFAS. Det som utmärker dem är att de i princip inte bryts ner alls och att de finns överallt. En grupp är extra känsliga för dessa evighetskemikaliers skadliga effekter: de allra minsta.

Läs också Isabelle Strengboms krönika om tankarna bakom reportaget: PFAS i bröstmjölk – ett känsligt kapitel. 

PFAS överförs till foster och spädbarn

Vissa miljögifter filtreras bort av moderkakan, men inte PFAS. Det betyder att det faktiskt finns ett sätt att minska halterna av de här ämnena i en människokropp. En högst ofrivillig och makaber metod: att skapa en ny människa.

För vid en graviditet överförs en del av de PFAS-föreningar som finns i mammans blod till fostret. Om modern sedan ammar fortsätter halterna att sjunka i mamman under amningsperioden. PFAS, och flera andra miljögifter, lämnar modern med mjölken – till barnet.

När jag läser om det här sambandet bestämmer jag mig för att ge vika för den alltmer högljudda idén. Med delade känslor skickar jag iväg min bröstmjölk, djupfryst i en kylväska, till ett labb för analys av PFAS. Jag skickar också med ett prov på mitt kranvatten.

”PFAS finns överallt”

En av alla forskare som fördjupat sig i PFAS är Carl-Gustaf Bornehag. Han är professor i folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet och projektleder den så kallade Selmastudien – en studie som baseras på uppgifter från blod- och urinprover från 2 500 mammor och deras barn.

I undersökningen ingår 26 kemikalier, varav 8 är PFAS-föreningar.

– Vi gjorde urvalet av vilka hormonstörande ämnen vi skulle analysera långt innan någon visste något om de skandaler om PFAS i dricksvatten som vi sett i dagsläget, säger Carl-Gustaf Bornehag.

Läs också: PFAS-förgiftade invånare i Kallinge får skadestånd

Läs också: Giftigt vatten i Försvarsmaktens spår

När proverna samlades in 2007 hittades sex av de åtta PFAS-föreningar som ingår i Selmastudien i blod- och urinprov från samtliga kvinnor. De andra två hittades i hälften av proverna. Den höga förekomsten är föga förvånande, enligt Carl-Gustaf Bornehag.

– Det stämmer överens med vad vi redan vet, att PFAS finns överallt. De här ämnena går inte att undvika.

Det finns flera exempel på negativ hälsopåverkan som kopplas samman med PFAS. Det handlar bland annat om ökad risk för vissa cancersjukdomar, problem med sköldkörteln, lever- och kolesterolpåverkan och försämringar av immunförsvaret. PFOA och PFOS, två numera utfasade PFAS-ämnen, kan också påverka fertilitet och graviditet.

– Vi vet att det finns PFAS-ämnen som hämmar tillväxten för foster där låg födelsevikt är en känd riskfaktor för andra komplikationer för barnet. Vi har också sett att PFAS kan öka risken för havandeskapsförgiftning bland mödrar och ge ökad risk för missfall, säger Carl-Gustaf Bornehag.

PFAS-ämnena är rörliga, några är till exempel vattenlösliga och andra kan spridas i luften. Kemikaliegruppens rörlighet gör att de återfinns också på platser långt från där de ursprungligen har använts.

– Vi känner inte till några andra molekyler som är så beständiga som PFAS. Vi kommer inte bli av med dem på århundranden, säger Carl-Gustaf Bornehag.

Det här kan ju kännas ganska ångestframkallande, vad tänker du om det?

– Ja, det finns vissa saker jag inte säger när det kommer till PFAS, särskilt inte till blivande föräldrar. Det är väldigt obehagligt med information som bara skapar ångest och där du själv inte kan påverka. PFAS skiljer sig på så sätt från många andra miljöskadliga ämnen: ftalater till exempel, de går att undvika. Han gör en paus innan han fortsätter:

– Jag väljer ofta att inte ta upp sådant som handlar om amning om jag är ute och föreläser till exempel. Det blir bara jobbigt för dem som lyssnar eftersom jag inte har något att komma med för att undvika problemet, och sammantaget vet vi att amning är bra för barnet.

Förbud mot alla PFAS välkomnas

Carl-Gustaf Bornehag är frustrerad över det fortsatta användandet av PFAS. Han tror att den enda rimliga åtgärden är att förbjuda hela ämnesgruppen.

– Det går inte att hantera de här ämnena ett och ett. Det enda som händer då är att industrin tar fram en ny molekyl med liknande egenskaper men som inte påverkas av förbudet.

Det har varit känt sedan 1960-talet att PFAS är skadligt för djur, människor och miljö. Trots det fortsätter nya PFAS-ämnen att skapas och släppas ut på marknaden.

En del av förklaringen till PFAS världsherravälde tycks vara hur kemikalielagstiftningen är utformad. I dag är det producenten själv som ansvarar för att göra tester av en kemikalie innan den släpps ut på marknaden.

En av de forskare som är kritisk till situationen är Joëlle Rüegg. Hon är professor i miljötoxikologi vid Uppsala universitet och även hon är inblandad i Selmastudien. Vi träffas på hennes arbetsplats på Evolutionsbiologiskt Centrum i Uppsala.

– Jag vill veta vad som händer i hjärnan när vi utsätts för hormonstörande ämnen och det försöker vi ta reda på här.

Iförda skyddsglasögon och vit labbrock analyserar Joëlle Rüegg och hennes kollegor en lång rad hormonstörande ämnen, några av dem tillhör PFAS-familjen. De toxikologiska analyserna handlar om att undersöka vad som händer med celler som utsätts för ämnen eller blandningar av ämnen som epidemiologerna i Karlstad konstaterat finns i proverna från mödrar och barn i Selmastudien.

Joëlle säger att som toxikolog vill hon ta reda på varför och hur ett visst ämne påverkar oss, men just PFAS skulle hon inte ha något emot att sluta jobba med – tvärtom.

– Nu är jag kanske dum som säger det här, men när det gäller PFAS känner jag personligen att det inte behövs inte mer forskning om att det är skadligt. Vi har vetat i årtionden att PFAS är skadligt. Fokus borde i stället ligga på att förbjuda de här ämnena och vore det inte bättre att lägga pengarna på att undersöka kemikalier vi inte vet lika mycket om?

EU utreder just nu ett förslag om att reglera användningen av alla PFAS-ämnen, en idé som har efterfrågats av många men som också mött hårt motstånd. Förslaget lämnades in till EU:s kemikaliemyndighet Echa i början av 2023. Sedan dess har det inkommit tusentals invändningar från företag, varav många handlar om att PFAS anses vara av avgörande betydelse för en produktion eller produkt.

Svaret kommer: PFAS finns i bröstmjölken

Ett par veckor efter det att jag har skickat kylväskan kommer resultaten via mejl. Bifogat finns en kommentar om att halterna ser ut att vara på en nivå som är väntad, kanske något lägre. De visar ett resultat på 25 nanogram per liter.

För att få lite klarhet i mina provsvar ringer jag upp Anna Kärrman, lektor i miljökemi vid Örebro universitet. Hon har forskat mycket om PFAS i människokroppen och deltagit i flera studier som fokuserar på just PFAS i bröstmjölk.

– Jag skulle inte säga att det är något utmärkande resultat, det ligger på samma nivå som vi brukar se på platser med låg exponering av PFAS. Det har gjorts regelbundna studier på förstagångsmammor i Uppsala och där har högre halter uppmätts, historiskt uppemot 100 nanogram per liter, säger hon.

Halterna PFAS minskar i bröstmjölk

Uppsala är ett av de områden där PFAS-halterna i mark och vatten har varit högre än på många andra ställen på grund av stora utsläpp men där åtgärder gjort att exponeringen minskat på senare tid. Det här avspeglas också i de undersökta Uppsalabornas bröstmjölk.

Den generella trenden i Sverige är att PFAS-halterna minskar i bröstmjölk. I alla fall de sorter som brukar betraktas som värstingar och stannar länge i våra kroppar, som PFOS och PFOA. De här PFAS-typerna är numera uppsatta på den så kallade Stockholmskonventionen och får inte längre användas i EU.

PFOS har varit placerad på listan sedan 2008. Ändå är det PFOS som hittas i min bröstmjölk. De andra PFAS-ämnena som analyserats ligger under detektionsgränsen.

– PFOS är en av de PFAS-föreningar som tas upp av och stannar i våra kroppar under väldigt lång tid, så det är inte så konstigt att det finns i din bröstmjölk, säger Anna Kärrman.

Sex gånger mer PFAS än gränsvärdena för dricksvatten tillåter

Även om mitt testresultat inte på något sätt kan beskrivas som alarmerande visar det på en halt som är betydligt högre än de gränsvärden som ska börja gälla för PFAS i dricksvatten.

Från och med januari 2026 blir det juridiskt bindande gränsvärdet för PFAS4 (den PFAS-grupp där PFOS ingår) fyra nanogram per liter. Det är alltså sex gånger mindre än resultatet för min bröstmjölk.

Enligt Livsmedelsverket är PFAS-innehållet i min bröstmjölk trots det fortfarande på en nivå som inte ska ge några negativa hälsoeffekter för Eskil.

Läs mer: Livsmedelverket inte oroade över PFAS-resultat

Verket hänvisar till Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa), som har gjort den riskbedömning som gränsvärdena för dricksvatten baseras på. I den bedömningen har man tagit hänsyn till den förhöjda exponeringen av PFAS under amningen.

Efsa har räknat med att bröstmjölk kan innehålla upp till 133 nanogram PFAS4 per liter utan att hälsan för barn som ammas i tolv månader riskerar att påverkas negativt. En större mängd än så skulle kunna innebära så höga halter PFAS i blodet att de kan ge ökad risk för sämre vaccinsvar bland barn.

”Mycket vi inte mäter eller ens känner till”

Samtidigt visar forskning att andra slags PFAS har ökat i miljön de senaste åren. Och eftersom det saknas kunskap om och data för den absoluta majoriteten av de PFAS-ämnen som används är det omöjligt att prata om generella trender för hela kemilkaliegruppen.

– Jag är faktiskt inte jätteorolig över det vi vet gällande PFAS för vi ser ändå att åtgärderna om utfasning har gett effekt. Däremot är det mycket vi inte mäter eller ens känner till, och det bekymrar mig mer, säger Anna Kärrman.

Mer PFAS i bröstmjölken än i kranvattnet 

Många gånger är halten PFAS högre i bröstmjölk än i kranvatten, något som visar sig stämma också för mig. Mitt kranvatten innehåller 2,5 nanogram PFAS4.

– PFAS binder till proteiner och det är mer protein i bröstmjölk än vatten. Dessutom har du utsatts för PFAS hela ditt liv och det här är ämnen som lagras länge i kroppen, säger Anna Kärrman.

Fördelarna med amning överväger nackdelarna med miljögifter

Forskning från Stockholms universitet visar att PFAS-koncentrationen hos barn som ammas ofta når en topp när barnen är mellan ett och två år.

När mitt prov skickades in hade Eskil ammats i ungefär ett år. Vid det laget hade PFAS-halterna troligen minskat jämfört med i början av amningsperioden. Hans storebror Ivar, som var först ut med att ammas, fick sannolikt mjölk med ännu mer PFAS-innehåll än Eskil.

Sambandet mellan amning och PFAS-exponering för små barn har öppnat för en laddad diskussion – är det bättre att ge barn ersättning än bröstmjölk?

– Jag förstår att man kan fundera på det, men jag brukar hänvisa till Världshälsoorganisationen som fortsatt säger att fördelarna med amning vida överväger nackdelarna med miljögifter. Men det finns länder där man börjat kolla närmare på vissa yrkesgrupper som varit högt exponerade för PFAS och om det i sådana extrema fall kan vara bättre att ge ersättning än att amma, säger Anna Kärrman.

Läs också: PFAS i bröstmjölk – ett känsligt kapitel.

Miljörörelsen har jobbat för att stoppa spridningen av PFAS i många år. När jag bokar Naturskyddsföreningens generalsekreterare Karin Lexén för en intervju om föreningens arbete med PFAS visar det sig bli ett samtal som får fler bottnar eftersom det snart står klart att frågan tagit sig under huden även på henne.

– Jag lämnade in ett blodprov för analys av PFAS för några år sedan, precis innan covidpandemin bröt ut, säger hon.

”Har funderat på vad det betyder”

Tanken var att använda provsvaren i en PFAS-kampanj men i och med pandemin gjordes planeringen om och kampanjen genomfördes inte. Men resultaten kom och Karin Lexéns provsvar jämfördes med Selma­studien.

– Jag har inga halter som är superavvikande och det går inte att jämföra med dem som bor i kraftigt kontaminerade områden. Men efter att jag fick veta mina provresultat har jag ändå funderat på vad det betyder att de här ämnena finns i min kropp, både för mig och mina barn.

Karin Lexéns provresultat ligger under den gräns där Efsa har sagt att risken för hälsopåverkan ökar. Vad som anses som säkra nivåer har dock justerats när kunskapen om PFAS ökat. Naturskyddsföreningen tror att gränsvärdena kommer att sänkas ytterligare i fram­tiden.

Föreningen tycker att det är svårt att prata om säkra gränsvärden för hormonstörande ämnen som PFAS eftersom det saknas forskning om tusentals ämnen och för att kemikalier kan samverka. Därför anser de att gränsvärden kan vara ett steg på vägen i en utfasning men att målet alltid ska vara noll.

Naturskyddsföreningen har genom åren uppmärksammat PFAS i en rad produkter, som kosmetika och växter samt livsmedel som fisk och skaldjur. Men de här ämnena finns ju överallt. Vågar ni säga hur illa det är?

– Det tycker jag att vi gör. Vi säger att det finns PFAS i vattendrag och att det når oss via dricksvatten bland annat, säger Karin Lexén.

Hon understryker att Naturskyddsföreningen är noga med att hela tiden sätta PFAS i en större kontext och peka på vilka åtgärder som behövs.

– Det är klart att man kan bli uppgiven över att alla de här ämnena finns överallt, men det är ju därför vi behöver försöka förändra situationen. Och när det gäller dricksvatten och livsmedel kan man faktiskt göra saker. Det går att rena dricksvatten och sanera marken, vi jobbar för att det ska bli verklighet.