AnnLouise Hansson och Torgny Forsgren har jobbat många år för att stoppa gruvan. Bild: Privat, Ann-Laila Blind Petersdotter/Sameradion.
Mer hat och hot mot föreningsaktiva
Kampen för att stoppa en gruva i Fäboliden har kantats av hotfull stämning. Exemplet är inte unikt. Allt fler föreningsaktiva kan berätta liknande historier. Nu har Naturskyddsföreningen tagit fram ett metodmaterial som ska hjälpa ideellt aktiva att hantera hat och hot.
Planerna på att öppna en guldgruva i Fäboliden, Lycksele kommun fick Naturskyddsförenings lokal krets att protestera. Torgny Forsgren och AnnLouise Hansson har engagerat sig i samrådsprocesser och synat gruvbolaget Dragon Mining Swedens ansökningar och överklaganden.
Dragon Mining Sweden svarade med samma medel. Gruvbolaget överklagade mark- och miljödomstolens avslag. Mark- och miljööverdomstolen valde i sin tur att inte pröva ärendet och gruvbolaget drev då frågan vidare till Högsta Domstolen, som nu ska avgöra om bolaget ska få prövningstillstånd för sitt överklagande.
”Det tog hus i helvete”
– Det tog hus i helvete när vi överklagade ärendet hos länsstyrelsen. Det var första steget i den här processen. Vi har hela tiden argumenterat för att gruvan skulle ligga för nära vattendraget Örån som är ett natura 2000-område. Bolaget kunde inte visa hur de skulle rena vattnet, säger Torgny Forsgren.
Med en bakgrund som miljöinspektör är Torgny Forsgren van att hantera liknande frågor, och väl insatt i hur Miljöbalken fungerar. Vid tidpunkten för överklagandet, i slutet av 2017, var han ordförande för Lycksele Naturskyddsförening.
Numer lever han i Umeå och AnnLouise Hansson har tagit över ordförandeposten. Torgny är kretsens revisor och fortsatt engagerad i kretsens arbete. Han och AnnLouise har hjälpts åt att arbeta med gruvfrågan.
– Hela Västerbotten är fyllt med guld i backen som folk vill åt. Vi vet vad gruvor betyder och vi kände att vi måste göra vad vi kan för att stoppa den här guldgruvan. Guld är dessutom inte en kritisk metall, den behövs inte i omställningsarbetet, säger AnnLouise.
Efter att de lämnat in sin första överklagan fick AnnLouise och Torgny ta emot mejl, samtal och brev där de ombads tänka om och dra tillbaka sina invändningar. Tonläget var ofta allt annat än artigt. En del kom från privatpersoner och en del kom från avsändare med direkt koppling till gruvbolaget.
– Det var mycket otrevligt. Kring jul 2017 fick jag ett mejl där det var en högt uppsatt person på bolaget som skrev att vi skulle tänka oss för, och ifrågasatte om vi tänkt på att vi nu tar bort möjligheten till försörjning för 40 lokala familjer, säger Torgny.
Gjorde en polisanmälan
Händelserna ledde till en polisanmälan om ofredande mot grupp.
– Det tog ett tag innan vi faktiskt gjorde en polisanmälan, men vi insåg att det var tillräckligt grovt för att vi skulle gå till polisen med det, berättar Torgny.
Polisanmälan lades ner men Torgny och AnnLouise säger att den fyllde en viktig funktion ändå.
– Det är inte okej att bete sig hur som helst, men det kan vara svårt att känna till sina rättigheter. Att anmäla kan vara en viktig markering både för sig själv och den som gått över gränsen, säger AnnLouise.
Erbjöds pengar av gruvbolaget
Lycksele Naturskyddsföreningen erbjöds också pengar från bolaget i utbyte mot att de skulle anordna aktiviteter kopplade till ”rekreation och friluftsliv eller naturkänsla”.
Dragon Mining tyckte att bidraget och Naturskyddsföreningens arbete skulle kunna bli en del av underlaget i den rättsliga prövningen i domstolen. Naturskyddsföreningen Lycksele uppfattade erbjudandet som ett försök till muta, något Dragon Mining beskriver som ”ett allvarligt missförstånd”.
– Vi tackade givetvis nej till pengarna, och svarade att fallet prövas utifrån Miljöbalken, inget annat, säger Torgny.
Josh Stewart, projektledare vid Dragon Mining skriver i ett mejl till Sveriges Natur att erbjudandet följer rutinerna och är ett sätt att kompensera när negativa effekter är oundvikliga:
”En gruva har vissa negativa effekter som är oundvikliga, genom kompensation kan dessa balanseras med andra positiva effekter. Detta är en viktig del av en miljötillståndsprocess.”
Har ni känt er rädda?
– Jag har aldrig varit rädd, det är klart att det är läskigt med den här typen av hot och nedvärderande kommentarer. Det kan kännas otryggt. Men vi vet ju att vi har rätt, och vad är alternativet? Man får ju kämpa på, det går inte att ge upp i de här frågorna för ingen annan kommer ta den här kampen om inte vi gör det, säger AnnLouise.
– Jag blev jag ordentligt skrämd när jag gick till butiken en kväll. Det kom ett gäng ungdomar körande i bil rakt mot mig, bilen fick sladd och jag sprang undan men de kom efter mig igen och jag hann tänka att de kanske kände igen mig från att jag uttalat mig i media om gruvan. Det kändes väldigt hotfullt. Jag kan ju inte veta om det hade med gruvfrågan att göra, men helst vill man slippa den typen av misstankar. Det säger kanske något om stämningen, säger Torgny.
Politisk vilja att etablera gruvan
Lycksele Naturskyddsförening gick inte bara emot gruvbolagets intressen. Kretsens protester gick också stick i stäv med den politiska viljan i Fäboliden. Flera av de styrande politiska partierna var positiva till en gruvetablering.
– Politikerna ska ju inte lägga sig i det här. Det är klantigt av dem, eftersom det här handlar om en prövning utifrån Miljöbalken, säger AnnLouise.
Både AnnLouise och Torgny har engagerat sig i Naturskyddsföreningen i många år och de tycker att stämningen har förändrats. Tonläget har höjts och det kan vara svårt att bli tagen på allvar, säger de. De är inte ensamma om att stöta på den här typen av svårigheter.
Fler och fler rapporterar in hat och hot
I Naturskyddsföreningens årliga enkätundersökning Föreningsbarometern där ideellt aktiva medlemmar svarar på frågor om sitt engagemang uppger 7 procent av de svarande att de upplevt hotfulla kommentarer eller situationer eller direkta hot i samband med sitt ideella engagemang i Naturskyddsföreningen under 2022.
– Vi har haft med den här frågan från år 2020 och under de här tre åren har ja-svaren ökat från fyra till sju procent. Det ser vi oerhört allvarligt på och utvecklingen går åt fel håll. Även om sju procent kanske inte låter som en jättehög siffra är den för hög, vi vill inte att det här ska förekomma över huvud taget, säger Sofia Halth, avdelningschef på engagemangsavdelningen på Naturskyddsföreningens rikskansli.
De händelser som rapporterats in till rikskansliet handlar både om hotfulla kommentarer i sociala medier och mer direkta personangrepp. De vanliga kanalerna är via telefon eller mejl.
Som svar på den här utvecklingen, och med ett stämmobeslut i ryggen, har rikskansliet tagit fram ett kunskaps- och metodmaterial riktat till de ideellt aktiva. Under våren kommer materialet finnas tillgängligt digitalt och 2024 planerar rikskansliet att erbjuda utbildningstillfällen, där intresserade aktiva får ta del av materialet och lära sig om verktygen.
– Vi hoppas kunna öka förståelsen för vad hat och hot är samtidigt som vi vill tydliggöra ansvar och rutiner. Det handlar till stor del om checklistor och förslag på rutiner, säger Sofia Halth.
