Mer vind, mindre kärnkraft, olja och kol

Vindkraften i Sverige har det senaste året gett mer än 25 TWh, ungefär som ett mycket bra år för de tre reaktorerna i Forsmarks kärnkraftverk. Vindkraften har gett 27 procent mer energi än ett år tidigare.

Det framgår av Energiföretagens veckosammanställning Kraftläget, som sträcker sig fram till den 16 augusti.

Kärnkraften har däremot backat kraftigt från 64 till 54 TWh det senaste året.

Reaktorer står still

Vecka 33 minskade kärnkraften med 47 procent jämfört med samma vecka 2019. Ringhals 3 har varit stängd mer än två månader mer än planerat. Ringhals 1 stängdes i mars på grund av låga elpriser, men återstartades på begäran av Svenska Kraftnät efter midsommar, då elförsörjningen i södra Sverige bedömdes som ansträngd; flera reaktorer stod stilla på grund av olika fel och flera ledningar till södra Sverige var också ur funktion. Men i förra vecka fick Ringhals 1 ett snabbstopp. ”Felsökning pågår” är den enda information Vattenfall lämnar på sin hemsida.

Även bränslebaserad kraft, från kol, gas, olja, torv, sopor och biobränsle har minskat från 15 till 13 TWh. Statistiken visar alltså inte att mer vindkraft leder till mer fossilkraft, en uppgift som spreds mycket i medierna i slutet på juni.

Vattenkraften har under samma period ökat från 61 till 69 TWh. Det är ingen särskild tendens utan beror på att det regnat mer i år än året innan. Ökningen av vind och vatten har bidragit till en rekordstor elexport, 26,5 TWh jämfört med 23 TWh året innan och 17 året dessförinnan.

Solkraften finns inte med i veckostatistiken, men uppges närma sig 1 TWh.