Studien visar att grodor är känsliga för hormonstörande ämnen, speciellt under yngelperioden då reproduktionssystemet utvecklas. Foto: Per Engström/Getty
Miljögifters effekter på grodor går i arv
Skadliga effekter som uppstår hos grodor som exponeras för miljögifter går i arv till deras barn och barnbarn. Det visar en ny studie vid Uppsala universitet och Stockholm universitet, där forskare har undersökt hur det hormonstörande bekämpningsmedlet linuron påverkar grodor i flera generationer.
Resultaten från studien visar att barnen till de grodor som exponerats för linuron som yngel fick minskad kroppsvikt och försämrad fortplantningsförmåga. Barnbarnen ökade däremot i kroppsvikt och fick förändrad ämnesomsättning.
– Grodor är känsliga för hormonstörande miljögifter, speciellt under yngelperioden eftersom det är då reproduktionssystemet utvecklas, säger Cecilia Berg, docent i ekotoxikologi vid Uppsala universitet och en av artikelförfattarna.
En effekt som det hormonstörande ämnet har på hangrodor är att testosteronets funktion i kroppen blockeras. Konsekvensen blir att grodorna får färre avkommor, och det går i arv.
Förändringar i flera generationer
– Den troliga förklaringen är att effekterna går i arv via så kallade epigenetiska mekanismer. Med det menas ärftliga förändringar i hur generna läses av och uttrycks utan att DNA:t ändras. Det är allvarligt att det sker förändringar flera generationer efter själva exponeringen.
Det hormonstörande ämnet linuron, som användes i studien, är numera förbjudet i Sverige. Det finns dock många andra miljökemikalier med samma testosteronhämmande mekanism. Just linuron används fortfarande i delar av Europa, USA och Asien som bekämpningsmedel inom jordbruket och besprutas på grödor som potatis, morötter och sparris. I studien använde forskarna koncentrationer av linuron som finns uppmätta i vattenmiljöer som sjöar och älvar.
Många typer av hormonstörande kemikalier
Hormonstörande miljögifter tros vara en bidragande orsak till att nästan hälften av alla världens groddjursarter hotas av utrotning, men vad är det egentligen?
– Det är en väldigt komplex grupp ämnen. De finns i bekämpningsmedel men även i plastprodukter såsom Bisfenol-A, som kommer ut i vattenmiljöer genom reningsverken. En grupp som vi har studerat mycket är hormonella läkemedel som också kommer ut i naturen. Vi har visat att de orsakar kraftiga effekter hos grodyngel även vid väldigt låga nivåer som finns i vattenmiljöer i Sverige.
På den globala marknaden finns i dag över 350 000 kemikalier, och Cecilia Berg förklarar att man gjort gedigna riskbedömningar för bara några få av dem.
– Vi vet väldigt lite om hur de kemikalier som används påverkar oss och miljön. Därför behövs sådana här studier för att ta fram kunskap om hur vilda djur påverkas och för att förbättra riskbedömningar av kemikalier.
Utsläpp av kemikalier ökar i högre takt
I rapporten nämns att utsläpp av konstgjorda kemikalier i naturen ökar i högre takt än andra drivkrafter bakom globala miljöförändringar, som till exempel ökade koldioxidhalter i atmosfären. Trots detta ägnas enligt rapporten relativt lite uppmärksamhet åt att bedöma hur kemikalier påverkar ekosystem och biologisk mångfald.
– Frågan om miljögifters effekter bör få lika stort utrymme som klimatförändringarna i massmedia och på den politiska dagordningen. Inom EU gör vi riskbedömningar för kemikalier som finns på den europeiska marknaden, men det räcker inte. Jag tycker att vi ska inkludera produktionen och avfallshanteringen av kemikalierna som ofta sker i länder utanför EU. Då måste vi göra fler riskbedömningar och öka samarbetet mellan olika länder och regioner, vilket skulle göra det till en mer världsomspännande fråga, säger Cecilia Berg.
