Infrastruktur som står emot kraftiga skyfall blir allt viktigare. FOTO: Getty Images
Mindre pengar till kommunernas klimatanpassning
Klimatförändringarnas framfart ställer höga krav på att Sverige rustar inför kommande omställningar. Sveriges kommuner och regioner bär ansvar för många av de verksamheter som berörs. Trots detta minskar anslaget som ger kommuner möjlighet att söka statligt stöd till klimatanpassningsåtgärder.
– Det är väldigt problematiskt, säger Emma Bonnevier på Sveriges kommuner och landsting, SKL.
Ett förändrat klimat ställer krav på ett förändrat Sverige. Samhället måste, genom klimatanpassning, rusta för de nya utmaningarna som den globala uppvärmningen för med sig. För kommunerna handlar det exempelvis om att bygga vallar mot översvämningar, plantera träd som ska ha en kylande effekt vid värmeböljor och att bygga infrastruktur som står emot kraftiga skyfall.
LÄS MER: Klimatförändringarna slår olika hårt mot Sveriges kommuner
Staten, tillsammans med kommuner och regioner, bär huvudansvaret för att genomföra konkreta klimatanpassningsåtgärder – men mycket bygger på att det finansiella statliga stödet räcker till. Klimatkrisen slår olika hårt mot olika kommuner. Vissa åtgärder förutsätter dessutom insatser över kommungränser. I dagsläget kan kommuner söka finansiellt bidrag för förebyggande åtgärder vid skred och andra naturolyckor genom myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Men dessa åtgärder är bara en liten del av klimatanpassningsarbetet – och stödet är bara en liten del av det som behövs.
Anslaget för statligt stöd minskar
I den nya budgetpropositionen för år 2020 föreslår regeringen att 74 850 000 kronor anvisas under anslaget ”Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor”. Denna pott, som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, ansvarar för, utgör det enda statliga stödet som kommuner kan ansöka om för att finansiera sitt klimatanpassningsarbete. Trots att MSB varnar för att pengarna är översökta så minskar anslaget med 50 miljoner för 2021. Det innebär att de bidrag som kommunerna kan söka kommer vara nere på knappt 25 miljoner kronor år 2021. Ett enda översvämningsskydd kan som jämförelse kosta upp mot 14 miljoner kronor.
Emma Bonnevier, sakkunnig på Sveriges kommuner och landsting (SKL), menar att bidragen inte är i närheten av att täcka kommunernas efterfrågan.
– Det är väldigt problematiskt. Kommunerna behöver betydligt mer pengar för att kunna genomföra konkreta åtgärder. Ett problem jag hört är att när anslaget är lågt så drar sig kommuner från att ansöka om stöd eftersom man vet att konkurrensen är för hård.
Klimatanpassningsutredningen: krävs miljarder
Alla frågetecken kring ansvarsfördelningen och finansiering av klimatanpassningsåtgärder ledde fram till att regeringen 2015 beslutade om att tillsatta en särskild utredare. Och för två år sedan fastslog Klimatanpassningsutredningen att den totala kostnaden för att genomföra klimatanpassningsåtgärder, i ett högscenario, skattas till 205 miljarder kronor under perioden 2017 – 2100. Det är i genomsnitt 2,5 miljarder kronor om året. Glappet mellan vad som finns och vad som faktiskt behövs är alltså flera miljarder kronor.
Och summan för förebyggande åtgärder är avsevärt lägre än summan för krishantering vid redan skedda klimatförstörelser. Förra året gav ett enda skyfall i Köpenhamn skadekostnader på åtta miljarder kronor och liknande kostnader förväntas drabba även Sverige när extremväder blir allt mer förekommande.
– Det är väldigt viktigt att fokusera på förebyggande lösningar istället för dyra utryckningar när skadan redan är skedd. Det kommer slå hårt mot ekonomin annars, menar Emma Bonnevier på SKL.
Sveriges Natur har sökt inrikesminister Mikael Damberg som inte har haft möjlighet att kommentera.
