Ministrarnas klimatmål blir lätta att nå
När alla lättnader räknas in krävs det få ytterligare åtgärder för att EU ska nå sina klimatmål utanför utsläppshandeln, om ministrarna i EU får bestämma.
Medlemsländerna har nu sin hållning klar till två av tre förslag i de nya klimatramverken för EU. Enligt ministerrådet självt hamnar dess position inom ramarna för det som unionen har utlovat i det internationella Parisavtalet. Men det håller inte miljöorganisationer med om.
– När de lägger fram ett så svagt förslag vänder EU-regeringarna ryggen mot Parisöverenskommelsen, kommenterade Wendel Trio vid paraplyorganisationen Climate Action Network fredagens överenskommelse.
Förhoppningarna ställs nu till att ambitionen kan höjas i de avslutande förhandlingar med kommissionen och parlamentet som sker innan de nya lagarna kommer på plats. Miljöorganisationerna riktar bland annat in sin kritik på de nya lättnader som ska göra det enklare att nå målen att få ner utsläppen med 30 procent till år 2030. De menar att den sammantagna effekten blir att unionen endast minskar utsläppen med 23 procent i slutändan.
LÄS MER: EU:s utsläppsminskning kan förhandlas bort
Miljöorganisationen Fern är även kritiska till att medlemsländerna, när unionen för första gången ska ta in skog- och markanvändningens klimatnytta i utsläppskalkylen, öppnar för att öka avverkningen av skog. Men flera av medlemsländerna, däribland Sverige, argumenterar för att skogens klimatnytta inte bara ligger i att den binder kol, utan även i förmågan att kunna avverkas för att ersätta fossila produkter.
– Vår skog- och mark har väldigt stor potential att begränsa effekterna av klimatförändringarna, kommenterade ordförandelandet Estlands miljöminister Siim Kissler efter rådsmötet.
Kritik mot luckor i förslaget
Under hela förhandlingen har miljöorganisationerna kritiserat luckorna i unionens förslag för områdena utanför utsläppshandeln. Att lättnaderna nu utökas gör att det sammantaget blir svårt att se att unionen alls behöver ställa om ytterligare till 2030, än att redan göra det som är överenskommet. Till stor del är det också den slutsats som Naturvårdsverket dragit för unionen. För Sveriges del, som enligt EU-kraven ska minska sina utsläpp med 40 procent, bedömer Naturvårdsverket att landet inte ens behöver använda de nya lättnaderna, om utsläppen utvecklas som i det senaste referensscenariot.
– Kommissionens underlag pekar även mot att befintliga och redan planerade åtgärder är tillräckliga för EU som helhet. Men många medlemsländer har haft egna scenarion som de utgått ifrån och mot denna bakgrund nog sett det som att det kommer bli mycket svårare att nå målen, säger Eva Jernbäcker på Naturvårdsverket, som granskat lagförslagen.
– Det kan bland annat vara därför som de lagt fram krav på ytterligare lättnader.
Är det så att länderna vill ha både hängslen och livrem, och därför argumenterar för att få in fler lättnader?
– Ja, det är en av flera faktorer som kan ha spelat in. Det är också så att många av medlemsländernas egna bedömningar baseras på gammal data, vilket kan bli missvisande. Det finns dock samarbeten inom unionen som förhoppningsvis kan leda till att det går att höja kunskapsnivån kring hur ansträngningarna kan öka, säger Eva Jernbäcker och fortsätter:
– För det är fortsatt så att EU behöver göra mer för att ta sitt ansvar under Parisavtalet.
Det är bland annat därför som Sverige och flera andra länder drivit på för att det så tidigt som möjligt ska bli en översyn av EU:s klimatmål, som gör det möjligt för unionen att öka utsläppsminskningsmålen.
– Vi nådde kanske inte hela vägen i våra ansträngningar i förhandlingarna nu, men det är viktigt att vi får in en stark översyn för att göra det möjligt att höja ambitionen framöver, säger klimatminister Isabella Lövin till Sveriges Natur.
Vill lämna besked innan Bonn
Tidigare har målet varit att kommissionen, rådet och parlamentet ska kunna enas om de tre klimatramverken innan FN:s klimattoppmöte i Bonn i början av november. Men för tillfället ser unionen endast ut att kunna lämna besked om sin utsläppshandel till FN-förhandlingarna. Vid det senaste mötet förra veckan var man nära att komma överens, men minst en till förhandling krävs. Parlamentet vill bland annat inte acceptera att utsläppsrätter ska kunna gå till att bygga ny kolkraft, men det kräver delar av rådet.
– Det är en besvikelse att vi inte kunde komma överens, men det märks att det finns ett intresse om att nå en kompromiss så fort som möjligt, säger Jytte Guteland, S-parlamentariker i förhandlingarna, till Sveriges Natur.
