Moderna miljövillkor för vattenkraft sätts på paus

Örekilsälven rinner från Kynnefjäll vid norska gränsen ned till Gullmarsfjorden.  Här har Torps vattenkraftverk satt stopp för fiskvandringen i årtionden. Det är en propp i systemet, med enstaka ålar som lyckas klättra på betongen för att ta sig förbi kraftverket och vidare upp till uppväxtområdena.

Som Sveriges Natur skrivit om tidigare står den gamla kraftstationen i första ledet när landets vattenkraftsindustri efter många turer ska få moderna miljövillkor. Utrivningen av de gamla turbinerna och bygget av en naturanpassad damm är ett mycket viktigt steg i den pågående restaureringen. I väntan på beslut körs verket med reducerad effekt för att ge ålarna chansen att passera.

Men ålen och örekilslaxen får vänta ett tag till på att vandra fritt upp genom den djupa ravinen. Domstolen i Vänersborg sade hösten 2022 nej till ägarens planer och säger att det krävs en speciell tillståndsprövning för att bygga den nya regleringsdammen. Nu förbereds ett nytt samråd och en ansökan som troligen lämnas in i april 2023.

Paus eller omtag

På nationell nivå har regeringen tryckt på bromsen och pausat alla fortsatta prövningar. Hela reformen att förse svensk vattenkraft med moderna miljövillkor hänger i luften sedan energiminister Ebba Busch och klimat- och miljöminister Romina Pourmokthari i mitten av december flyttat fram tidtabellen för de resterande prövningsgrupperna.

– Pausen beror på att elsystemet nu är så skört att vi behöver ta ett steg tillbaka för att se om konsekvenserna för elförsörjningen blir som vi trodde. Elsystemet har förändrats så mycket sedan man tog beslut om att 1,5 terawattimmar är en acceptabel produktionsförlust vid omprövningarna, säger Daniel Westlén, statssekreterare hos Romina Pourmokhtari på klimat- och näringslivsdepartementet, till Sveriges Natur. 

Det kärva energiläget har fått marken att gunga under miljömålen och det långsiktiga arbetet att miljöanpassa svensk vattenkraft. Enligt regeringen har energiläget förändrats så mycket att det gamla riktvärdet för vad energibolagen skulle acceptera i form av mera fritt strömmande vatten (motsvarande en produktionsförlust på 1,5 terawattimmar, TWh) inte längre gäller.

– 1,5 TWh förlorad produktion är inget bra mått längre. Det kanske inte spelar så stor roll hur mycket elproduktion du förlorar utan det är en massa andra saker som är viktiga, till exempel om vi kan hålla spänningen stabil i nätet eller om vi kan starta nätet efter ett strömavbrott, eller om vi kan klara av totalförsvarets behov av att försörja olika delar av landet, säger Daniel Westlén.

Specialbehov från försvaret

Lokalt kan det handla om att Försvarsmakten har något specialbehov som gör att det kan vara bra med ett vattenkraftverk i närheten. Även om de absolut minsta kraftverken inte har något med detta att göra, så kan redan de som är några Megawatt (MW) stora kanske bli viktiga för att starta systemet.

Regeringen gör därför en omorientering från att räkna kilowattimmar till att i högre grad betrakta elsystemets funktion. Enligt Daniel Westlén var riktvärdet 1,5 TWh som togs fram för några år sedan taget ur luften, vilketskulle ha att göra med att energipolitiken aldrig brytt sig om funktionen i systemet utan enbart produktionen.

Under väntetiden mal kvarnarna på hos expertmyndigheterna Svenska Kraftnät och Havs- och vattenmyndigheten.

Hur påverkas det pågående arbetet med att förbättra det ekologiska tillståndet i sjöar och vattendrag och hur kommer vikten av tryggad elförsörjning att påverka miljökraven i de fortsatta prövningarna?

– Det är det här som är drivkraften till att vi gör den hör omprövningen från början, att Europas sötvattensystem är de mest förstörda ekosystemen på planeten och att när man byggde vattenkraftverken fanns inte hänsynen till ekosystemen ens med som en parameter i optimeringen av hur det skulle se ut, säger Daniel Westlén.

Enligt statssekreteraren finns det ett par enkla åtgärder med liten påverkan på kraftverken och kraftsystemen att ta till.

– Men med stor effekt på ekosystemen där vi kan återskapa delar av vattnen som är förstörda. Det är drivkraften och det är därför det är så viktigt att det här rullar på.

– Svenska Kraftnät kanske kommer fram till att ett kraftverk inte har någon betydelse för systemet, även om det är ganska stort, och då kanske man kan tänka sig mycket större påverkan i det fallet.  Medan andra små kraftverk på bara en eller ett par megawatt visar sig vara helt avgörande, då kanske man ska utnyttja möjligheten till undantag.

Kritiska arter i Gullspångsälven

Pausen i prövningarna innebär att brådskande anpassningsåtgärder i vattenmiljöerna runt om i landet flyttas fram i tiden. Ett exempel är energibolaget Fortum som skulle ha lämnat in sin ansökan för nedre Gullspångsälven nu i februari.

I Gullspångsälven finns flera arter som befinner sig i ett kritiskt läge, till exempel öring, den storväxta karpfisken asp och den unika insjölevande gullspångslaxen. Av den återstår endast några tiotal individer.

– Gullspångs kraftverk sticker ut i det här området. Här är miljövärdena oerhört höga och parterna står långt ifrån varandra. Länsstyrelsen ser behov av större minimitappningar och att korttidsregleringens effekter tas bort för att få till bättre livsmiljöer. Men företaget menar att det får för stor påverkan på elproduktionen. De vill inte släppa tillräckligt med vatten eller bygga fiskvägar, säger Maria Hellström, vattenvårdshandläggare på Länsstyrelsen i Örebro.

Fortum har sagt nej till förslagen på miljöanpassning för de tre nedersta kraftverken i älven. Bolaget har under lång tid haft fokus på att hjälpa Gullspångslaxen, men Natura 2000-lagstiftningen ställer krav på fungerande livsmiljöer längs hela älven, till exempel för att rädda flodpärlmusslorna ovanför sjön Skagern och bestånden av smålom i Knuthöjdsmossen.

Läs också: Torka slår hårdare mot reglerade vattendrag

Kan acceptera produktionsförluster

Mycket av samtalen har så här långt handlat om elförsörjning kontra miljönytta i bolagets större kraftverk med regleringskapacitet (så kallade Klass 1-kraftverk). I nuläget är bolaget beredd att acceptera ungefär en tredjedel så stora produktionsförluster (16,8 respektive 54 gigawattimmar) som myndigheterna föreslagit. Hur stora de till slut blir i domstolsprövningen är det ingen som vet.

– Vi får två besked från riksdag och regering. Vi ska dels uppdatera anläggningarna till moderna miljövillkor, dels får vi inte försämra effektregleringen. Det är svårt att få ihop, för så fort du spiller vatten vid sidan om eller får till en mer naturlig reglering med höst- och vårflöde så påverkas effektregleringen, säger Marco Blixt, fiskeansvarig på Fortum.

Enligt honom har vare sig länsstyrelserna eller Havs- och vattenmyndigheten haft några verktyg att prioritera var åtgärderna ska sättas in, var vattenmängderna gör störst nytta. De kan inte säga om ålen i en sträcka några mil uppströms är lika värdefull som Gullspångslaxen längst ned. Det var här det gick fel, när ingen kunde göra en avvägning mellan kraftnytta och miljönytta, anser Marco Blixt.

Nu hoppas han på nya och reviderade miljökvalitetsnormer längs Gullspångsälven så att arbetet kan fortsätta när prövningen återupptas 2024.