Brunlångöra är en av fladdermusarterna som får problem av större vägar. Foto: Johnny de Jong
Motorvägar hotar fladdermöss livsmiljöer
Skogslevande fladdermöss vill inte korsa större vägar. Nya motorvägar hotar att skära sönder deras livsmiljöer.
Forskare på Centrum för biologisk mångfald i Uppsala har studerat två arter av fladdermöss längs motorvägen E18 i Uppland och såg att de vände innan de kom ut på vägbanan. Att stora vägar stoppar fladdermöss har ingen tidigare konstaterat i Sverige, även om det är känt från några europeiska studier. Problemet gäller de skogslevande arterna, som snirklar sig tätt utmed trädens grenar och undviker öppen mark. Det är också bland våra skogslevande arter som de flesta rödlistade fladdermössen finns. Ungefär halva fladdermusfaunan har problem med vägar, enligt Johnny de Jong, som är forskningsledare på Centrum för biologisk mångfald.
Varför fladdermössen undviker vägar kan ingen säga säkert ännu. Johnny de Jong tror att de är rädda att bli tagna av ugglor eller rovfåglar som jagar i skymningen. En annan hypotes är att de följer insekterna och styr undan från vägen eftersom den är nästan tom på insekter.
Förlorar bra jaktmarker
När fladdermössen flyttar mot sina övervintringsplatser på hösten har de däremot inga problem med att korsa vägar, kanske eftersom risken att bli upptäckt är mindre en mörk höstnatt. Fladdermössen blir alltså inte helt och hållet instängda av vägar, men de förlorar bra jaktmarker under den tid som de föder upp sina ungar, förklarar Johnny de Jong.
− Säg att tajgafladdermöss har en koloni i ett skogsområde och så delas området av en motorväg. Då kan de bara födosöka i halva skogen och det kanske inte räcker för att försörja en koloni.
Skogsbilvägar och mindre landsvägar är inga problem att korsa. Man kan tycka att det skulle finnas gott om skog kvar i Sverige för fladdermössen att leva i, men långt ifrån alla skogar är bra fladdermusskogar. När träden står i raka rader ser man sällan något annat än enstaka nordfladdermöss, en art som klarar det mesta. Många av arterna vill ha lövträd, sumpskog, vatten och annat som ger ett rikt insektsliv från våren till sensommaren. Problemet uppstår när sådana bra koloniplatser nära goda jaktmarker korsas av en väg.
