Nästan 90 tillstånd för ny torvbrytning

En handläggare på Naturvårdsverket svarar att det är ”få eller knappt några nya tillstånd som ges för torvbrytning nuförtiden”, men att bara länsstyrelserna har de uppgifterna. När Sveriges Natur kontaktar landets 21 länsstyrelser blir resultatet att 89 nya torvtäktstillstånd getts 2012-2022. Tio av dessa har beviljats under 2020-talet.

Åsa Kasimir, våtmarksforskare vid Göteborgs universitet, tycker att det är uppseendeväckande många.

– Det är helt orimligt att ge nya tillstånd. I den klimatkris vi befinner oss i behöver vi sluta med det som ger störst utsläpp per hektar, och det är torvtäkt.

Produktionen av energitorv, alltså torv som bränns för att få el och värme, har minskat under det senaste decenniet. Däremot har torv som används i odlingar ökat kraftigt, enligt Statistiska centralbyrån (SCB). 2021 användes 85 procent av all svensk torv till trädgård och stallströ.

Läs också: Odla fossilfritt utan torv 

Nya tillstånd för torvtäkter – tre län sticker ut

Flest nya tillstånd för torvtäkt har getts i Jämtlands, Jönköpings och Kronobergs län. De har beviljat närmare 20 tillstånd var under de senaste tio åren.

I Jönköpings län är elva tillstånd förlängningar av gamla tillstånd medan åtta stycken gäller torvtäkt på nya platser. Ett av tillstånden från 2022 har överklagats.

– Det är ju en stor skillnad på värdefulla mossar och de som det bedrivs torvbrytning på, säger Nils Lagerkvist som är miljöskyddshandläggare i Jönköping.

Han pekar på att ingen ny torvbrytning beviljas på myrar som inte är påverkade sedan tidigare. En dikad torvmark släpper ifrån sig koldioxid varje år. Därför är brytning på sådan mark inte lika skadlig, resonerar han.

– Även om en torvbrytning säkerligen påskyndar nedbrytningen av torv.

Att restaurera alla torvtäkter som finns sedan tidigare skulle innebära stora kostnader. De pengar som finns för återställning av våtmarker räcker inte på långa vägar, enligt Nils Lagerkvist.

– I vissa fall planerar torvbolagen en ”ekologisk återställning” efter att täkten avslutats. Det kan innebära att återskapa en fågelsjö eller att ge förutsättningar för ny torvbildning.

Läs också: Att älska våtmarker

”All torv behöver skydds för att nå klimatmålen”

Våtmarksforskaren Åsa Kasimir ställer sig frågande till att återställning och ny torvbildning lyfts som argument för att tillåta torvbrytning.

– Om bolagen genomför en återställning 50 år senare så är det ju när torven är borta och har omvandlats till koldioxid. Det tar tusentals år innan torvlagren är så tjocka som de var innan brytningen började. All torv behöver skyddas från nedbrytning för att nå de klimatmål som måste nås.

Att dikade myrar läcker koldioxid kan inte tas som argument för att dika ut dem mer och bryta mer torv, menar hon.

– En dikad myr läcker ungefär 10 ton koldioxidekvivalenter per hektar och år. De utsläppen fortsätter om man gör en ny täkt på myren, plus att utsläppen från brytningen tillkommer, som blir mer än 40 ton per hektar och år.

Att proppa igen diken på gamla täkter är varken särskilt dyrt eller komplicerat, utan tvärtom en kostnadseffektiv klimatåtgärd, menar Åsa Kasimir.

I Storbritannien fattade har regeringen förbjudit all användning av torv i odlingar från 2030. Finland har beslutat att halvera torvanvändningen till 2030.

Läs mer: Pilotfall när domstol säger nej till stenbrott

Sverige ska ligga i framkant

Hur ser den svenska regeringen på torvproduktionen?

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtaris pressekreterare skickar frågan vidare till en tjänsteperson på regeringskansliet som kommer med svaret:

”Regeringen analyserar kontinuerligt klimateffekterna från markanvändningssektorn och om ytterligare åtgärder behövs, bland annat i ljuset av Finlands beslut.”

Ser miljöministern någon motsättning i att nya torvtäkter tillåts samtidigt som regeringen lyfter återställning av våtmarker som en av de mest effektiva klimatåtgärderna?

”Sverige ska ha en ambitiös och effektiv klimat- och miljöpolitik och vi ska fortsätta ligga i framkant och hålla en hög fart i vår klimatomställning. Återvätning av torvmarker är en kostnadseffektiv åtgärd för att minska avgång av växthusgaser. Regeringen genomför därför en ambitiös satsning på mer än 3,5 miljarder kr till och med år 2030 på att återväta våtmarker som bland annat ska bidra till minskade utsläpp.”

Sveriges Natur har bett om en kommentar direkt från statsrådet men får svaret att hon inte har något att tillägga.