Naturskyddsföreningen vill pröva Kallakgruvan
Både den mest berörda samebyn, Jåhkågasska, och Naturskyddsföreningen ansöker om rättsprövning i Högsta förvaltningsdomstolen av regeringens beslut att gå vidare med det kontroversiella gruvprojektet i Kallak/Gállok.
Samebyn Jåhkågasska lämnade i förra veckan in en ansökan om rättsprövning till Högsta förvaltningsdomstolen. Regeringens beslut strider mot grundlagen, men också mot internationell rätt enligt samebyn, som menar att exploateringen skulle leda till att man tvingas överge sin traditionella renskötsel med förödande konsekvenser för samebyn och för den samiska kulturen i området.
LÄS Sveriges Naturs reportage från Kallak inför regeringsbeslutet
Nu ansöker även Naturskyddsföreningen om rättsprövning av beslutet, som enligt svensk lag inte kan överklagas. Anledningen är bland annat att gruvan riskerar att medföra mycket negativ miljöpåverkan på stora mark- och vattenområden. Föreningens rikskansli, Naturskyddsföreningen i Jokkmokk och länsförbundet i Norrbotten står bakom ansökan.
– Regeringens beslut om bearbetningskoncession för gruvan i Gállok är inte förenligt med miljöbalkens krav. Gruvan kommer att påverka stora naturvärden och göra ett omfattande intrång på oersättliga naturområden, vilket Naturskyddsföreningen inte kan acceptera, säger generalsekreterare Karin Lexén.
LÄS MER: Regeringen beviljade bearbetningstillstånd
Efter mer än fyra års väntan gav regeringen grönt ljus till fortsatt process kring gruvan i mars i år. Men enligt Naturskyddsföreningen riskerar gruvverksamheten att medföra en mycket omfattande påverkan på stora mark- och vattenområden.
Föreningen ser risker för utsläpp av giftiga föroreningar och utsläpp från malmtransporterna och anser att det är ett kortsiktigt projekt som medför oåterkalleliga skador. Dessutom menar man att den miljökonsekvensbeskrivning som lämnats in innehåller brister.
– Det här är ett principiellt viktigt ärende som kommer att ha stor påverkan på miljön. Att anlägga en gruva på den här platsen försämrar också möjligheten till arbetstillfällen inom både rennäring och turistnäringen, säger Karin Lexén.
Även Sametinget riktade skarp kritik mot regeringsbeslutet i början av juni och krävde i ett uttalande att regeringen återkallar tillståndet för bearbetningskoncession, samt att pågående markexploateringar stoppas och omprövas rättsligt.
”Beslutet visar på den svenska regeringens inställning till samers urfolksrättigheter och att staten fortsätter kränka renskötseln, det samiska folket och samiska markrättigheter”, skriver Sametinget i uttalandet.