Naturskyddsföreningen bedriver ett stort internationellt arbete som kan drabbas av regeringens nya biståndspolitik. Foto: Erik Halkjaer
Naturskyddsföreningens bistånd kan bli dyrare
Regeringen flaggar för en höjning av den egeninsats som civilsamhällesorganisationer måste bidra till för att få bistånd. För Naturskyddsföreningen skulle det kunna innebära fyra miljoner kronor mer per år, eller totalt 20 miljoner kronor.
Under år 2024 behåller regeringen den gällande egeninsatsen för civilsamhällesorganisationer på 10 procent. Det framgår av strategin för utvecklingssamarbete med det civila samhället som lades fram 1 februari i år, men i följebrevet till strategin skriver regeringen också:
”Regeringen avser även att förbereda ett ökat egenfinansieringskrav om 15 procent från 1 januari 2025 för organisationer med hemvist i andra länder än utvecklingsländer.”
Andra länder än utvecklingsländer innebär att alla svenska biståndsorganisationer inkluderas, däribland Naturskyddsföreningen som sedan 34 år är ramorganisation hos biståndsmyndigheten Sida. För perioden 2022-2026 har Sida beviljat ett stöd på 430 miljoner kronor för föreningens internationella arbete. Av dessa står sida för 390 miljoner kronor och Naturskyddsföreningen för resten.
Fyra miljoner kronor mer
En höjning av egeninsatsen till 15 procent skulle öka den andel som Naturskyddsföreningen står för till drygt 64 miljoner kronor. Det innebär att föreningen skulle behöva betala mer än fyra miljoner kronor mer per år, utifrån det nuvarande anslaget.
Hur ska Naturskyddsföreningen finansiera detta?
– Vi ser det som att vi kan täcka upp detta med egna medel, men ytterst är det ett styrelsebeslut om budgeten, säger Naturskyddsföreningens generalsekreterare Karin Lexén.
Gäller det även på längre sikt?
– På längre sikt tänker vi att vi behöver hitta alternativa finansieringskällor, också för att vi inte ska behöva vara så beroende av statliga medel. Det är väl ungefär så våra diskussioner går just nu.
Försöker påverka regeringen
Karin Lexén säger även att Naturskyddsföreningen aktivt deltar i olika nätverk inom civilsamhället för att försöka påverka regeringen i frågan om hur svenska biståndet ska se ut och finansieras. En viktig del i det arbetet är att informera regeringen hur effektivt biståndet via civilsamhällesorganisationer är, och att det fungerar bra, enligt Karin Lexén.
– Någon måste administrera biståndsinsatserna. Antigen gör man det via oss eller så går man via ambassadörer eller något annat. Det är svårt att se att det skulle bli mer effektivt.
Den nuvarande egeninsatsen på 10 procent gäller sedan 2005 då den sänktes från 20 procent, vilket var det normala under hela 1980- och 1990-talen. Den borgerliga regering som tillträdde 2006 ville höja egeninsatsen till 20 procent igen, men reformen genomförds aldrig.
Kan öka folklig förankring
Inom civilsamhället har det hörts flera kritiska röster mot beskedet om höjd egeninsats, men Läkarmissionen välkomnar tvärtom regeringens förslag. Generalsekreterare Josephine Sundqvist säger till tidningen Sändaren att hon tror att det kan vara bra och locka fram innovationskraft.
Hon säger till tidningen att svenska biståndsorganisationer måste undvika att bli för beroende av statligt stöd, och ser en ökad folklig förankring som en lösning.
– Det är positivt om svenska civilsamhällets bistånd blir mer folkligt förankrat. Då ökar både viljan att ge bistånd och engagemanget i hela landet, säger hon.
Tidigare har regeringen dragit ner på det så kallade infokom-stödet som handlade om stöd till civilsamhällets informations- och kommunikationsinsatser om bistånd i Sverige. Dessa neddragningar ledde till indragna tjänster, bland annat på Naturskyddsföreningen.
