Naturvård på paus

På naturvårdsverket är det krisstämning. I regeringens budget är det tydligt att pengarna till skötsel och underhåll i landets naturreservat och nationalparker inte kommer att räcka.

Naturvårdsverkets general­direktör reser nu runt till länsstyrelserna, som ansvarar för Sveriges cirka 5 400 naturreservat, från norr till söder för att höra hur arbetet kring miljö och klimat fungerar.

Stor oro för reservaten

Oron kring förvaltningen av skyddad natur är stor. Det är uppenbart att åtgärder som krävs för att reservaten ska behålla sina naturvärden inte kommer gå att genomföra.

– Det behövs betande djur, ängar som ska skötas, gran ska röjas för att ge plats åt gamla ekar och andra  lövträd, säger Claes Svedlindh, chef för naturavdelningen på Naturvårdsverket.

Underhållsarbete bara vid säkerhetsrisker

Även besökarna i reservaten kommer att märka av att satsningar på naturvård fortsätter att nedprioriteras.

– Vi säger till länsstyrelserna att inte göra nya anläggningar för besökare. Underhåll bara där det är säkerhetsrisker, som hål i spänger och fågeltorn där plankor börjar ruttna, säger Claes Svedlindh.

Sveriges Natur har frågat fyra länsstyrelser hur den åtstramade budgeten kommer att påverka dem. Deras svar visar tydligt att naturvården kommer att bromsa in rejält de kommande åren. Alla fyra beskriver omfattande nedprioriteringar som måste göras i sina respektive län (se faktaruta).

Den enda satsning som beskrivs i svaren är Skåne som ska restaurera våtmarker. Det är också en av få naturvårdssatsningar som klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) har fått igenom.

Oklar framtid för nationalparkerna

Även Sveriges 30 nationalparker kommer att påverkas av det hårt bantade naturvårdsanslaget. På Naturvårdsverket funderar man på om det ens kommer att vara möjligt att klara underhållet av dem.

Dessutom planerar man för att inviga två nya nationalparker: Nämdö skärgård utanför Stockholm 2025 och Bästeträsk på Gotland 2026.

Förutsättningarna för detta är annorlunda nu än när besluten om de nya parkerna togs. Redan förra året var budgeten för att upprätthålla viktiga naturvärden i svenska nationalparker knapp.

Åtgärder som restaurering, stängsling, underhåll, skyltning och liknande sköts då på framtiden. I år blir det ännu värre.

Pausad naturvård får snabbt konsekvenser

Ett vanligt tidsperspektiv för en skötselplan i ett naturreservat är tio år. För att den biologiska mångfalden ska få chans att stärkas är långsiktig planering viktig.

I ett igenvuxet skogsbryn som restaureras behöver utkonkurrerade växtarter, som gökärt, mandelblom, blåsuga och rödklint, tid på sig för att komma tillbaka och etablera sig igen.

Om skötseln pausas kommer snabbväxande täta gräs, buskar och vissa trädslag snart att ta över igen redan efter några år. Då behöver hela restaureringen göras om och arbete och pengar som har lagts ner går till spillo.

Samma sak gäller skötseln av värdefulla ängs- och betesmarker runtom i landet, vilka är bland de mest artrika ekosystem vi har. Målet är att återställa de ljusa, öppna och näringsfattiga miljöerna där de allra mest hotade arterna trivs, som fältgentiana, majviva, slåttergubbe och låsbräken. Det kan ta 10–20 år att få dem att trivas igen.

Många förlorar på minskade anslag

Utan skötselåtgärder kan det räcka med ett enda år för att förstöra allt. När det inte finns pengar till bete eller slåtter ligger gräset som vuxit under sommaren kvar och förmultnar, göder och kväver de ljusberoende, långsamväxande örterna.

Sammantaget finns det många förlorare när regeringen stryper naturvårdsanslagen. Förutom hotade växt- och djurarter och ekosystem på land och i vatten beräknas cirka 1 000 personer som arbetar med praktisk naturvård förlora sina uppdrag. Flera är småföretagare.

Och de ungefär tre miljoner människor som besöker Sveriges nationalparker varje år lär märka att både besöksservice och underhåll av naturvärdena försämras. Det kommer även de många, många fler som vistas i landets naturreservat att bli varse.