Naturvårdsverket brister i arbetet med naturvård

Det går inte att bedöma om skötseln av Sveriges nationalparker och naturreservat lever upp till Riksdagens mål om skydd av naturen. Det konstaterar Riksrevisionen i sin granskning av statens arbete med att förvalta skyddad natur.

I rapporten som publicerades 30 maj skriver Riksrevisionen bland annat att Naturvårdsverkets system för uppföljning inte fungerat, eftersom det har varit för ambitiöst och kostsamt.

– Grundproblemet är att finansiering inte räcker till för att nå målen, eller för att följa upp förvaltningen på ett bra sätt. I nuläget är det tydligt att resurserna inte räcker till alla förvaltningsåtgärder som behövs. Det görs heller ingen uppföljning som visar på hur stora förvaltningsbehoven faktiskt är, säger Lena Lakso, som varit projektledare för Riksrevisionens granskning ”Förvaltning av skyddad natur”.

Läs också: Naturvård på paus

Riksdagen har satt mål för naturvård

I Sverige ska skyddade naturområden skötas så att naturvärdena bibehålls eller ökar, och med en hög ambitionsnivå. Det har riksdagen beslutat.

Det är sedan regeringen som ska avsätta pengar i statsbudgeten för att skötseln av nationalparker och statliga naturreservat ska ge så goda resultat som möjligt, i form av åtgärder som stärker naturvärdena och friluftslivet i Sverige. Men nu slår alltså Riksrevisionen fast att det inte går att följa upp detta.

Och eftersom det saknas möjlighet till uppföljningar som visar när skyddet av naturvärdena inte fungerar så går det inte heller att bedöma hur mycket pengar som skulle krävas för att bibehålla naturvärdena. Länsstyrelserna fick 2021-2022 något ökade anslag, men sedan budgeten minskade 2023 görs nu hårda prioriteringar inom förvaltningarna.

Saknar kompetens för att klara förvaltning

Flera länsstyrelser säger bland annat upp personal. Hälften av länsstyrelserna säger att de inte längre har den kompetens som behövs för att klara förvaltningsuppdraget.

Samtidigt avsätts allt fler naturområden till reservat och intresset för friluftsliv ökar. Det ställer krav på skötsel av den natur som ska värnas, men anslagen är för snåla.

– Åtminstone sedan 2018 har Naturvårdsverket signalerat att pengarna inte räcker. I granskningen görs samma bedömning, säger Lena Lakso.

Regeringen avsätter inte tillräckligt med pengar

Riksrevisionen kritiserar regeringen för att inte avsätta tillräckliga medel till länsstyrelserna för att kunna hålla en hög ambitionsnivå med skötseln av naturreservaten. Naturvärdena kan inte bibehållas eller öka med de resurser som länsstyrelserna får nu.

I sin rapport rekommenderar Riksrevisionen regeringen att se över anslagen, och även titta på om ambitionsnivån i naturreservaten kan hållas på den höga nivå som riksdagen beslutat om.

–  Mest bekymmersamt är att vi har mål och internationella åtaganden för olika områden. Det handlar om mål som det inte går att kompromissa med och vi ser inte att de målen kan uppnås med nuvarande anslagsnivå, säger Lena Lakso.

Länsstyrelserna behöver mer vägledning

Riksrevisionen skriver även att länsstyrelserna skulle behöva mer vägledning från Naturvårdsverket, dels för att kunna prioritera de åtgärder som är viktigast i de olika reservaten, dels för att bedöma om naturvård eller friluftsliv är viktigast i olika områden.

I rapporten framgår det också att skötselplanerna för hälften av Sveriges 30 nationalparker är mer än 20 år gamla. Dessutom anser länsstyrelserna att 37 procent av skötselplanerna för landets cirka 5 000 statliga naturreservat behöver uppdateras.

Därför rekommenderar Riksrevisionen att nya skötselplaner ska utformas på ett mindre detaljerat och styrande sätt. Då kan planerna användas över en längre tidsperiod.

Regeringen har nu fyra månader på sig att lämna en skrivelse till riksdagen för att redovisa vilka åtgärder den tänker vidta med anledning av Riksrevisionens granskning. Eftersom juli och augusti faller bort på grund av sommaruppehåll, blir det senast i november.