Representanter för urfolk i Sydamerika på klimattoppmötet COP26 kräver mer stöd för sina rättigheter i kampen för att bromsa effekterna av klimatförändringarna. Foto: Christopher Furlong/Getty Images
Ny forskning visar att rika länders klimatskuld är större än beräknat
Under det pågående klimattoppmötet COP26 står finansiering och framför allt världens rika länders ouppfyllda löften om pengar för klimatåtgärder i fattigare länder i fokus. Ny forskning visar att den tidigare utlovade summan är långt ifrån tillräcklig.
Enligt klimatavtalet från Paris 2015 har världens rika länder förbundit sig att till år 2020 stå för 100 miljarder US dollar om året för att hjälpa fattiga länder att betala de åtgärder som krävs för att bromsa klimatförändringarna. Löftet var redan år 2015 gammalt, sedan det först gavs i Köpenhamn, år 2009.
Förra året var målet ännu inte uppfyllt. Det ser inte heller ut att uppnås i år. Inför det pågående klimattoppmötet COP26, i Glasgow, har därför år 2023 satts som ny hållpunkt.
Nu visar ny forskning från Center for Global Development (CGD) att siffran 100 miljarder US dollar är långt ifrån tillräcklig. Det handlar snarare om 190 miljarder US dollar, som de rika länderna, inom OECD, bör åta sig att betala varje år fram till per år, till 2100.
Sedan industrialiseringens början har världens rika länder producerat tre femtedelar av världens historiska koldioxidutsläpp. Det är nästan 100 gånger mer än de andel som producerats av låginkomstländerna.
Enligt CGD:s modell bör OECD-länderna tillsammans med de snabbväxande ekonomierna i Brasilien, Ryssland, Indien och Kina (BRIC) stå för majoriteten, fyra femtedelar, av den så kallade globala klimatskulden, som beräknas till 34 biljoner US dollar. OECD ansvarar enligt beräkningarna för 45 procent av den skulden.
Beräkning efter faktiska utsläpp
Även brittiska Overseas Development Institute (ODI) har räknat på vad de rika länderna egentligen borde betala. I det här fallet i förhållande till ländernas bruttonationalprodukter och utsläppsmängd.
Enligt en ny rapport från ODI skulle till exempel en mer rättvis andel av de 100 miljarder US dollar som USA borde stå för, vara 34,7 miljarder US dollar, beräknat utifrån befolkningsmängd. Idag bidrar USA med 5,7 miljarder US dollar.
Beräknat utifrån bruttonationalprodukt skulle USA:s bidrag i stället vara 45 miljarder US dollar. Sett till sammanlagda utsläpp beräknar ODI att USA borde betala hela 50.6 miljarder US dollar.
ODI skriver att det deras att räkningsmodeller inte är perfekt, men att de ändå ger en anvisning om hur man skulle kunna dela upp ansvaret på ett annat vis för att nå den utlovade summan. Av de 23 länder som ska leva upp till löftet att betala sammanlagt 100 miljarder US dollar per år är det hittills bara Tyskland, Norge och Sverige som lever upp till sin del.
