Ny klimatpolitik med kärnkraft i fokus

När regeringen och Sverigedemokraterna under tisdagen presenterade en ny klimatpolitisk överenskommelse stod vice statsminister och energi- och näringslivsminister Ebba Busch (KD)  i centrum. Stort fokus lades på fossilfri el, eller kärnkraft

– Det är det huvudsakliga svaret på klimatet, på konkurrenskraft och välstånd för svenska familjer, men också på stärkt beredskap och ytterst försvarsförmåga i en mycket orolig tid. Med hjälp av kärnkraft kommer elektrifiering snabbas på, på allvar, sade Ebba Busch.

Hon radade upp flera beslut som regeringen fattat för att bredda vägen för ny kärnkraft i Sverige. Hon sa även att det snart kommer en ny energipolitisk proposition där kärnkraft ingår och att regeringen tillsatt en nationell kärnkraftssamordnare. 

– Inom kort presenteras också en färdplan för det första spadtaget för ny kärnkraft i Sverige på 40 år.

Misslyckad satsning på vindkraft

Först på slutet av presskonferensen, på en direkt fråga från Göteborgs-Posten kommenterade Ebba Busch förnybara energikällor. Hon konstaterade då att tidigare satsningar på havbaserad vindkraft inte gett resultat, men att regeringen gärna ser mer effekt i existerande vattenkraft och nya satsningar på ny solkraft, och att en snabbare elektrifiering kräver en effektivare elförsörjning.

– Vi behöver planerbar kraftproduktion. Och då är alla fossilfria kraftslag välkomna, men det finns en anledning till att vi betonar kärnkraften så mycket.

Läs också: Regeringen bäddar för kärnkraft

En pusselbit i klimatpolitiken

Statsminister Ulf Kristersson (M) förklarade den nya överenskommelsen med att det är en uppdatering av klimatpolitiken i enlighet med Tidöavtalet som ligger till grund för regeringssamarbetet. Han hänvisade också till ekonomiprofessor John Hasslers 46 förslag till en ny svensk klimatpolitik, som presenterades för regeringen den 18 oktober.

John Hasslers utredning gjordes på uppdrag av klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) för att se hur Sveriges klimatpolitik ska kunna anpassas till EU:s nya klimatlagstiftning Fit for 55. Bland annat föreslog han att miljömålsberedningen ska få i uppgift att utvärdera och se över de svenska klimatpolitiska etappmålen för år 2030 och 2040.

– Alla medlemsstater har fått nya åtaganden till 2030 och EU:s utsläppshandelssystem breddas och fördjupas. Det är den riktigt stora förändringen. När industrier och transporter ska förändras ställs frågan hur ska det ske. Det var därför som Hassler fick det stora utredningsuppdraget som nu blir en pusselbit i den nya svenska klimatpolitiken. Han drar slutsatsen att EU:s klimatpolitik kommer kräva anpassning av alla länders nationella klimatpolitik, sade Ulf Kristersson på presskonferensen.

Nytt uppdrag till klimatpolitiska rådet

Romina Pourmokhtari sade under presskonferensen att regeringen och SD stöttar John Hasslers förslag om att ge miljömålsberedningen uppdrag att bredda och utvärdera Sveriges klimatmål. Hon sade också att det klimatpolitiska rådet kommer att få ett nytt uppdrag för att utvärdera klimatpolitiken utifrån den nya EU-lagstiftningen.

– Om alla länder i EU klarar sina mål inom Fit for 55 så kommer EU bli världens första klimatneutrala kontinent senast 2050 och man kommer att klara sina åtaganden inom Parisavtalet. Enligt propositionen för det klimatpolitiska ramverket från 2017 bör etappmålen för 2030 och 2040 ses över om omfattningen av EU:s utsläppshandelssystem ändras, och det är precis vad som nu har skett i och med EU:s Fit for 55.

SD stöttar klimatmålen

Romina Pourmokhtari bekräftade också att Sverigedemokraterna (SD) ställer sig bakom Sveriges klimatmål, vilket inte varit fallet tidigare. Det innebär att SD inte bara stöttar målet om nettonoll utsläpp till 2045 utan även etappmålen.

På en fråga från nyhetsbyrån TT om att SD skulle gått med på några eftergifter för att ställa upp på målen, kunde Martin Kinnunen inte svara.

– Det här är en bra överenskommelse för Sverige och samarbetspartierna i grunden. Jag vill hävda att EU:s lagstiftning blivit mycket viktigare, sade han.

Martin Kinnunen välkomnade att etappmålet om transportsektorn för 2030 ska ses över. Ett mål som SD tidigare kritiserat.

– Om man ser över något strävar man också för att förändra, som jag ser det.

Tilltro till kommande prognoser

Att Sverige enligt regeringens egen budget för 2024 kommer att missa etappmålet om minskade utsläpp för 2030 kommenterade Romina Pourmokhtari med att det handlar om just prognoser. Nu visar dessa att 2030-målet inte kommer nås, men i regeringens kommande klimathandlingsplan ska andra prognoser som visar på minskade utsläpp presenteras, enligt ministern.

Såväl Ebba Busch som Romina Pourmokhtari och Ulf Kristersson betonade att minskad avverkning av skogen inte är en lösning för att kompensera för ökade utsläpp inom transportsektorn. ”Det är inte ändamålsenligt för den här regeringen.”

– Vi vill inte skapa osäkerhet hos alla skogsägare och industrin, sade Ulf Kristersson.

Naturskyddsföreningen orolig

Hos Naturskyddsföreningen välkomnar man att SD ställer sig bakom Sveriges klimatmål, men säger i ett pressutskick att man saknar förslag från partiet för hur utsläppen ska minska i närtid. Föreningens generalsekreterare Karin Lexén kritiserar istället partiet för att bara lägga förslag som ökar utsläppen.

– Vår största oro efter pressträffen är att en översyn av etappmålen kommer leda till en ambitionssänkning av Sveriges klimatpolitik, men också skapa en otydlighet under tiden som målen utreds. Detta i ett läge då vi har upplevt det varmaste året någonsin och uppsläppskurvan måste peka brant nedåt, skriver föreningens ordförande Beatrice Rindevall i pressmeddelandet.