Ny lag om klimatkrav i offentliga upphandlingar väcker reaktioner
Varje år köper offentlig sektor in tjänster och varor för runt 800 miljarder kronor. Nu vill regeringen att upphandlingarna ska visa större hänsyn till hållbarhetsfrågor, som ett steg på vägen till ett fossilfritt samhälle. Det nya lagförslaget får både positiva och negativa reaktioner.
I oktober förra året lade regeringen fram ett lagförslag om obligatoriska miljö- klimat- och arbetsrättsliga krav vid offentliga upphandlingar. Anledningen är de allt mer pressande klimatmålen där offentliga uppköp har stor påverkan.
Lagskärpningen innebär att miljö, klimat, människors hälsa, djuromsorg, sociala och arbetsrättsliga aspekter måste beaktas vid all upphandling som görs av staten, kommuner och regioner.
Regeringen önskar att Sverige ska vara ett föredöme inom hållbarhet, men lagförslaget har bemötts med kritik, vilket tidningen Arbetsvärlden rapporterat om.
Bland annat vänder sig Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) mot regeringens proposition. SKR anser att förslaget är relevant, men att det finns praktiska brister. Även Svenskt Näringsliv är kritiska.
Järfälla kommun positivt inställda
Flera mindre kommuner är oroliga för förhöjda administrativa kostnader.
– I Järfälla, som är en relativt stor kommun, har vi en grupp miljöstrateger kopplad till upphandlingsenheten som jobbar med hållbarhetsfrågor vid upphandling. Men små kommuner kanske inte har den kompetensen eller de resurserna, och där kan det ställa till med problem, säger Kerstin Svensson, inköps- och upphandlingsstrateg på Järfälla kommun.
Järfälla kommun är en av de kommuner som ombetts svara på remissen, och som är positivt inställda till lagförslaget. Kerstin Svensson anser att det är nödvändigt att myndigheter arbetar med hållbarhet för att på lång sikt kunna bidra till att Sverige uppnår sina klimatmål.
– Vi tycker att det är viktigt att man som anställd har ett hållbarhetsperspektiv i upphandlingarna. Med den nya lagen blir det mycket enklare för oss som upphandlande myndighet att ställa krav på våra leverantörer och jobba tillsammans med dem för en hållbar framtid.
Kerstin Svensson poängterar dock att det krävs ordentliga direktiv för att framgångsrikt nå de mål som eftersträvas. Regeringen måste bland annat förtydliga vad det innebär att beakta miljö, klimat, människors hälsa, djuromsorg, sociala och arbetsrättsliga aspekter.
– Själva lagen i sig behöver inte tydliggöras, men regeringen måste ta fram riktlinjer som visar hur det är tänkt att den ska nyttjas. För mindre kommuner med begränsade resurser är det viktigt att vägledning och hållbarhetskriterier finns och fortsätter att utvecklas så att stöd för kravställningen finns att tillgå.
Fortsatt prioriterad fråga enligt regeringen
Trots de blandade åsikterna och kritiken står regeringen fast vid att lagförslaget är viktigt. Till Arbetsvärlden säger civilminister Ida Karkiainen att offentlig upphandling är ett viktigt verktyg för att driva på klimatomställningen och skapa fler arbeten.
– Därför är det glädjande att intresset för det här förslaget är så stort, säger civilminister Ida Karkiainen.
De nya lagändringarna förväntas träda i kraft den 1 juli i år.
En kortare summering av remissvaren finns att läsa hos tidningen Arbetsvärlden.