Nya siffror: så flyger svenskarna efter covid

I januari i år gjordes ungefär 2,2 miljoner resor till och från svenska flygplatser, vilket är något färre än i januari förra året. Det bekräftar en trend som har synts i statistiken sedan i somras:

Flygresandet tycks plana ut på en lägre nivå än innan pandemin. Men kanske har pandemin förändrat inte bara hur mycket, utan också vart vi flyger. Sveriges Natur har, i samarbete med nyhetsbyrån Newsworthy, gjort en djupdykning i fjolårets destinationsstatistik.

Bara några enstaka gånger har den annars stadigt uppåtgående kurvan över flygresande vänt nedåt. Der är vid den andra oljekrisen i slutet av 1970-talet, finanskrisen i början på 1990-talet, efter 11 september-attentaten 2001 och vid finanskrisen 2008.

Varje gång har flygandet klättrat tillbaka efter ett eller ett par år, så när världens länder släppte på reserestriktionerna efter covid 19-pandemin var frågan om kurvorna även den här gången skulle skutta tillbaka upp. Hittills ser det inte så ut.

Ekonomin styr resande på kort sikt

Robert Pettersson är turismforskare vid Mittuniversitetet. Han är noga med att påpeka att ekonomin och världsläget är viktiga faktorer som styr resandet på kort sikt. Än är det alltså tidigt att slå fast att det skett några permanenta beteendeförändringar.

– Turism och resande speglar alltid sin samtid, och nu har vi omvärldsfaktorer som trygghet och säkerhet i en orolig omvärld, energipriser och lågkonjunktur som påverkar oss, säger Robert Pettersson.

Men det finns tecken på att saker har förändrats i grunden.

–  Det finns studier som pekar på att konferensresandet haft en långsammare återhämtning än övrigt resande. Det är kanske lite tidigt att säga, men här kan det finnas en mer permanent beteendeförändring.

– Och vi ser en trend med ”bleasure travel”; När du väl åker på din konferensresa så passar du på att stanna lite på semester, och sparar på å sätt både pengar och miljö. Eller att du vistas mer i fritidshuset och jobbar därifrån, säger Robert Pettersson.

Flygtopp före pandemin

Svenskarnas flygande tycks ha nått en topp redan före pandemin, omkring 2017/2018. När pandemin slog till fanns alltså en begynnande nedåtgående trend.

De senaste trafiksiffrorna tyder på att trafiken rent av planat ut på en lägre nivå än vad den nedåtgående trenden förklarar. Om statistiken justeras för att ta hänsyn till säsongsvariationerna så ökar inrikesflygandet något i januari jämfört med december.

Det är en ökning som sammanfaller i tid med vinterns fordonsbrist och många inställda avgångar på järnvägen. Men trots det var trafiken i januari var lägre än året innan, både utrikes och inrikes.

Efter ha ökat närmast naturlags-artat under minst ett halvsekel, är antalet flygresor per invånare nu tillbaka på ungefär samma nivå som 2010. Men kurvan ser olika ut för olika destinationer.

Framför allt har den genomsnittliga flygresan blivit kortare. Det behöver inte betyda att svenskarna flyger mindre. Vi vet inte hur många som byter flyg på sin destination och reser vidare, men minskningen är stor, och kvarstår även när vi filtrerar bort de vanligaste europeiska transitflygplatserna.

Många av de populäraste utomeuropeiska resmålen, som USA och Kina, ligger kvar på betydligt lägre nivåer än innan pandemin.’

Gamla charterdestinationer till heders igen

Tydligast blir kanske bilden för populära semestermål dit framförallt charterbolag flyger, och dit få reser för att byta flyg. Medan mer närliggande resmål som Mallorca och Grekland nästan helt kommit tillbaka, har många långväga inte gjort det.

Ännu tydligare är det västerut. Flygplatserna i Florida och Karibien tar emot betydligt färre svenska flygpassagerare nu än före pandemin.

Den här bilden bekräftas av en koll med de stora svenska charterbolagen: Ving uppger till exempel att de inte har några destinationer västerut alls länge. 

”Innan pandemin fanns det en stark efterfrågan på resmålen i Karibien och USA, men där valutaeffekten med den svaga svenska kronan i förhållande till dollarkursen, har påverkat negativt”, skriver resebyrån i ett mejl.

Stor potential i kortare flygresor

– Det är ju positivt ur klimatsynpunkt, säger Erik Lundberg, turism- och hållbarhetsforskare vid Göteborgs universitet.

Han har i ett forskningsprojekt undersökt vilka beteendeförändringar resenärer är beredda att göra för klimatet, och var det alltså finns potential för störst klimatnytta.

– Vi har sett att den största potentialen för minskade utsläpp finns just i att man flyger kortare, till exempel till Kanarieöarna i stället för Florida. Det finns en större potential i det, än att folk helt ska sluta flyga, säger Erik Lundberg.

Och just charterresandet tycks särskilt lämpat för en sådan förändring.

– Många av destinationerna är ganska utbytbara, eftersom motiven för det här resandet är saker som sol, värme, och att vara med familjen. Det är inte alltid så viktigt var det sker – då spelar pris och bekvämlighet större roll, säger Erik Lundberg.

Rekordfå flyg till Berlin

Topplistan över destinationer för flyg från svenska flygplatser innehåller samma destinationer år efter år. Bland utrikeslinjerna går den mesta trafiken till de nordiska grannländerna och europeiska storstäder.

Många av destinationerna är vanliga bytesflygplatser, som Schiphol och Frankfurt. De europeiska storstäderna hör till dem som återhämtat sig bäst efter pandemin. Med ett slående undantag: Berlin.

Flygtrafiken till från svenska flygplatser till Berlin föll redan efter flygbolaget Air Berlins konkurs 2017, men den stora skillnaden syns i återhämtningen efter pandemin. Där ligger Berlintrafiken långt ifrån övriga europeiska storstäder.

I fjol reste bara hälften så många passagerare till någon av Berlinflygplatserna som för tio år sedan, och drygt 200 000 färre än 2019.

Fler tar tåget

Under samma period som Berlinflyget tappat 200 000 passagerare har SJ startat, och Snälltåget utökat, sina nattågsförbindelser till Hamburg och Berlin. För tågtrafik finns ingen detaljerad passagerarstatistik att tillgå i Sverige, men Snälltåget uppger i ett mejl att de fraktade omkring 100 000 passagerare på Hamburg/Berlin-sträckan under 2023.

Det betyder att det finns åtminstone ett teoretiskt utrymme för en nattågseffekt på flyget här.

Även om flygresandet just nu tycks ha planat ut, bedömer Transportstyrelsen i sin senaste prognos från september 2023 att det kommer att öka igen, och vara lika högt som före pandemin redan nästa år.

Faktum är att Transportstyrelsen därmed skruvar upp prognosen, jämfört med sina tidigare antaganden. Transportstyrelsens prognos bygger till stora delar på att flygandet historiskt har ökat i takt med att ekonomin vuxit.

Förändrat semesterresande på lång sikt

Forskaren Erik Lundberg är försiktig med att försöka förutspå framtiden, men pekar på ett par faktorer som kan ha förändrat semesterresandet även på lång sikt:

– Resor är ofta vanedrivet, att man gör likande saker som man gjort tidigare. Så om man har testat nya saker under pandemin så kan det, åtminstone i teorin, bryta vanor. 

– Det finns också en hypotes om så kallade tourism assets eller turismtillgångar; Om man har investerat i turismtillgångar som båt, husbil, husvagn eller fritidshus skulle det kunna leda till mindre tid och pengar för till exempel långväga resor. Och vi vet att den typen av investeringar gick upp under pandmin, säger Erik Lundberg.

Hit flyger svenskarna helst från en flygplats nära dig

Källor och metod

Statistiken kommer dels från Transportstyrelsen, som har uppgifter om antal passagerare per månad för alla flygplatser, och dels från Swedavia, som publicerar destinationsstatistik för de tio statligt drivna flygplatserna.

För inrikestrafiken räknas endast ankommande passagerare, för att inte dubbelräkna resenärerna. I storstadsstatistiken har alla särredovisade flygplatser inom storstadsområdet slagits samman.

Län utan flygplats med reguljär inrikes- och utrikestrafik är ej med.