Enligt den första uppskattningen blev nettoutsläppen från den finska marken plus 2,1 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Foto: Getty Images
Kollagret i finska skogar minskar snabbt
Finlands skog och mark var en nettokälla till koldioxid under förra året, enligt en ny sammanräkning från Finlands Naturresursinstitut. Det är alarmerande att ett så skogrikt land hamnar på minus, säger Naturskyddsföreningens sakkunniga.
De finska skogarna tog 2021 upp 6,7 miljoner ton kondioxidevkivalenter. Det är mindre än tidigare och räcker inte för att kompensera utsläppen från andra markslag, så som åkermark.
− Skogen är fortfarande en kolsänka, men kolsänkan har minskat på grund av att tillväxten av trädbeståndet har avtagit och avverkningarna har ökat, säger forskaren Tarja Tuomainen vid Naturresursinstitutet i ett pressmeddelande.
Nettoutsläppen från den finska marken blev plus 2,1 miljoner ton koldioxidekvivalenter, enligt en första uppskattning. Slutgiltiga siffror kommer att publiceras under våren 2023.
Att marken i ett av Europas skogrikaste länder blir en kolkälla är alarmerande, enligt David Erlandsson som är sakkunnig i bioekonomi på Naturskyddsföreningen.
− Om Finland ska nå sina antagna klimat- och miljömål måste de både minska sina utsläpp och öka upptaget av växthusgaser. Samma gäller även i Sverige. Det mest effektiva sättet för skogsrika länder som Finland och Sverige att nå våra klimatambitioner är att minska avverkningsnivåerna.
David Erlandsson hoppas att den finska rapporten blir en tankeställare för politikerna i EU-parlamentet som den 8 juni ska ta ställning till ett mer ambitiöst förslag om växthusgasrapporteringen från olika markslag, i den så kallade LULUCF-sektorn. LULUCF står för Land use, land use change and forestry och är ett regelverk inom EU för att styra utsläpp och upptag av koldioxid kopplade till skog och mark.
Avverkningarna ökar också i Sverige
Även i Sverige har avverkningarna ökat samtidigt som tillväxten gått ned efter sommartorkan 2018 och efterföljande barkborreangrepp. För svensk del finns dock ingen motsvarighet till den finska sammanräkning av utsläpp för enskilda år.
Sveriges skogsdata räknas i fem- och tioårsintervaller, enligt Mattias Lundblad som är mark- och miljöforskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet och en av de ansvariga för Sveriges klimatrapportering. Han tycker att den finska beräkningen pekar på en viktig aspekt med skogens roll i klimatarbetet, nämligen att sänkans storlek kan svänga mycket och snabbt.
− Det gör det väldigt svårt att bedöma utvecklingen och skatta hur mycket nettoupptaget kan tänkas vara i framtiden, till exempel hur stor sänka vi ska klara av till 2030, säger Mattias Lundblad.
