26 orkidéer hittades runt om på Gotland under Jörgen Peterssons ledning, till exempel salepsrot (till vänster).
Nystart för resa till orkidéernas ö
Tillsammans med Nationalparksresor har Sveriges Natur återupplivat Naturskyddsföreningens Orkidéresa till Gotland. Tidningens reporter följde med när deltagarna räknade in 26 olika orkidéer runt om på ön, med avslutning vid Stora Karlsös myllrande fågelberg.
Redan intill parkeringen vid Bendes änge, nära Anga på östra Gotland, syns de första pyramidformade, intensivt lilaröda blommorna.
Salpesrot, berättar guiden Jörgen Petersson. Han är ordförande i Gotlands Botaniska Förening och kan öns alla orkidéer utan och innan.
Tillsammans med Naturskyddsföreningens sakkunniga biolog Isak Isaksson leder han ett 30-tal deltagare på en resa som återupplivar den verkliga långköraren bland Naturskyddsföreningens arrangemang. Föreningen ordnade den första Orkidéresan 1953.
Resorna till Gotlands landskap och natur hölls sedan varje sommar i 60 år, med Rolf Jacobsson och Erik W. Ohlsson som de två eldsjälarna.
Speciell skötsel skapade ängen
Gruppen vandrar längs fårhagar vid Östersjön mot ett vidsträckt strandänge. I skuggan av stora ekar breder ett hav av blommor ut sig.
– Här växer så mycket fint att vi får gå i gåsmarsch längs stigarna genom gräset, säger Jörgen Petersson.
Det långa ledet rör sig sakta med nedslag vid vackra orkidéer som Johannesnycklar (med grålila kalkblad som bildar en hjälm upptill), krutbrännare (med svedda mörkröda färger i toppen), Sankt Pers nycklar och skogsnycklar. En ärtsångares dallrande sång hörs.
Jörgen Petersson berättar om den speciella skötseln med fagning, slåtter och lövtäkt som tillsammans med den kalkhaltiga marken skapat miljön. Systemet har sina rötter långt tillbaka i järnåldern.
Alvarmarker, myrar och hällmarker är andra miljöer som gruppen besökte under några dagars exkursioner. Vid Bälsalvret nära Slite växer flugblomster, en orkidé med blommor som imiterar insekter och doftar som grävstekelns honor – ett smart trick för att bli pollinerad.
Artrikedomen är stor i naturreservatet med sumpnycklar, honungsblomster, brudsporre, blodnycklar, äkta ängsnycklar, kärrknipprot och den mer oansenliga arten tvåblad bland orkidéerna. Flera exemplar av den sällsynta väddnätfjärilen flög också i området.
På andra platser kunde gruppen kryssa verkliga orkidérariteter som gotlandsnycklar och baltnycklar.
Gotland har 30 procent av världens karga men mångfaldsrika alvarmarker, men på flera håll hotas de av exploatering som kalkbrott, eller igenväxning, enligt Jörgen Petersson.
Blomsterrikt änge som kan bli åker
Skolänget i Vamlingbo som gruppen besökte är ett speciellt kapitel. En ny ägare vill plöja upp det blomsterrika änget som ligger intill Gotlands Naturum på södra delen av ön och förvandla det till åker.
Gotlands Botaniska Förening och den lokala hembygdsföreningen har vänt sig till länsstyrelsen för att stoppa förändringen, bland annat med hänvisning till att här växer 15 rödlistade och 15 fridlysta arter.
Sista nedslaget på huvudön gjordes i Klintebergets bokskog med både röd skogslilja och nästrot. Därefter tillbringade gruppen ett dygn i den speciella miljön på Stora Karlsö, världens näst äldsta naturreservat.
På Stora och Lilla Karlsö finns Östersjöns enda fågelberg, där sillgrisslor och tordmular trängs på klipphyllorna inför säsongsfinalen: grissleungarnas våghalsiga hopp ned på stranden.
