Ökad risk för härdsmälta om kärnkraften ska lösa 1,5-gradersmålet

En kraftig utbyggnad av kärnkraften finns med som ett scenario för att kunna stoppa planetens uppvärmning till 1,5 grader i IPCC:s sammanfattande rapport som släpptes förra veckan.

Sammanfattningen presenterar olika vägval och minst ett scenario innehåller 59 procent mer kärnkraft, som mest en ökning med 100 procent fram till år 2030. Jämförelseåret är 2010 då 442 reaktorer var i drift. Till år 2050 står kärnkraften för fem gånger mer än år 2010 enligt ett av vägvalen i IPCCs sammanfattning, vilket motsvarar 2 200 genomsnittliga reaktorer av den typ som finns idag.

I själva huvudrapporten framgår att det finns många hinder för utbyggnaden av kärnkraft. I den är det forskarna själva som för ordet, medan sammanfattningen också ska godkännas av regeringsföreträdare från hela världen.

En härdsmälta vartannat år

I forskarnas egen huvudrapport står det om risken för olyckor vid kärnkraftverk och att den inte är försumbar. I referenslistan finns en rapport av Thomas Rose och Trevor Sweeting, från Bulletin of the Atomic Scientists år 2016 och med rubriken How safe is nuclear power? Författarna är verksamma vid University College i Londonoch har utgått från historiska data.

De har räknat ut att den sammanräknade risken för en härdsmälta är 70 procent för de närmaste tio åren. De utgår då från risken ett mot 3 704 per reaktor och år. Byggs kärnkraften ut enligt sammanfattningens förslag ökar den sammanlagda risken för en härdsmälta till upp emot en vartannat år.

I IPCC:s huvudrapport nämns också risken för kärnvapenspridning liksom den politiska oenigheten kring långtidsförvar av kärnavfall, risken för leukemi hos barn som bor nära kärnkraftverk med mera.

Bråttom att bygga ut

I huvudrapporten framgår att det kan ta hela 19 år mellan beslut och färdig reaktor. Då går det inte ens att nå målet för år 2030, eftersom bara elva år kvarstår tills dess.  Som allra minst tar det tio år mellan beslut och ett färdigt kärnkraftverk. Målet kan då nås, om beslut om hundratals nya reaktorer fattas det närmaste året.

Till det kommer att kostnaden för framtidens kärnkraft är svår att bedöma, enligt forskarrapporten.

Samhällets acceptans av energiformen är också en osäkerhetsfaktor. Sker en olycka i ett land, så minskar acceptansen även i andra länder, vilket bland annat fallet Fukushima visat.  Det betyder att om vissa länder sänker säkerhetskraven för att bygga billigare kärnkraftverk, så ökar risken för bakslag för kärnkraften även i länder med bättre säkerhet.

Utbyggnad behövs inte

I forskarnas egen rapport framgår också att det går att klara målet även om kärnkraften fasas ut, så att den står för enbart tre procent av elförsörjningen år 2050. Förnybar el står då för resten.

På frågan hur utbyggnaden av kärnkraft som föreslås i sammanfattningen passar ihop med huvudrapportens kommentarer om tidsaspekten med mera, svarar Markku Rummukainen på IPCCs kontaktpunkt i Sverige: “Vad jag kan se i texten är att det tagit 10-19 år från beslut till drift”. Han menar att det går att öka hastigheten för utbyggnad.

Han skriver också om att ska målet nås, så krävs åtgärder som är ”transformativa till sin natur”. Omställningen kräver mer och snabbare insatser än vad vi vant oss vid. Det gäller inte bara kärnkraften.

Markku Rummukainen förklarar att sammanfattningen också skrivs av forskare.  Men företrädare för världens regeringar påverkar och får även sista ordet. Den sista versionen fastställs under en diskussion mellan regeringsföreträdare. På IPCCs hemsida framgår att de ska godkänna allt som skrivs, mening för mening.

Läs också: Kärnkraftsutbyggnad behövs inte – ”En misstolkning av IPCC-rapporten” 

Rättelse: I en tidigare version har IPCC scenarier presenterats som förslag. Korrekt är att att panelen presenterar olika scenarier.