Ökat behov av sanering efter Think Pink

– När det var som mest intensivt hörde vi om ett 40-tal platser med liknande fall av rosa avfallssäckar runt om i Sverige. Vi kunde verkligen se den omfattande systematiska avfallsdumpningen som Thinks Pink sysslat med, säger Johanna Farelius, biträdande avdelningschef på Naturvårdsverkets Kretsloppsavdelning.

Under 2021 väcktes en förhoppning hos berörda kommuner och länsstyrelser om att få ekonomisk hjälp för att forsla bort högarna eller att sanera den förorenade marken. Denna typ av hjälp kan sökas genom Naturvårdsverkets så kallade akutbidrag, eller ”rättelse på felandes bekostnad” som det heter formellt.

Läs också: Obetald nota för avfallsbranden i Kagghamra

I vanliga fall hanterar Naturvårdsverket en ansökan per år om ekonomiskt stöd för att sanera förorenad mark.

– När Think Pink-ärendena kom blev det tydligt för oss att vi fick laga efter läge. Akutbidragspengarna används ju vanligtvis till att sanera gamla miljösynder, men nu var det pågående och akuta händelser, säger Johanna Farelius.

Kommunernas ansvar

Eftersom det inte fanns någon tydlig part, företaget Think Pink hade gått i konkurs, föll det praktiska ansvaret att sanera marken eller flytta på avfallshögarna ofta tillbaka på kommunerna.

– Fallen var knepiga och de föll mellan stolarna. I synnerhet handlade det om vilken myndighet som skulle gå in med pengar tills det ekonomiska ansvaret rätts ut. Vi var lite bakbundna av lagstiftningen som inte omfattar handräckning av pengar i de här lägena. Många av fallen ledde därför aldrig till att kommunerna ens ansökte, säger Johanna Farelius.

Hon förklarar att akutbidraget styrs av bidragsförordningen och myndighetens regleringsbrev som i det här fallet sade att pengarna ska användas till att sanera historiska föroreningar av mark.

– Vi tolkar lagstiftningen och kan inte gå över våra befogenheter. Därför var vi restriktiva, säger Johanna Farelius.

Fyra ansökningar som stöd

Av de 40-tal Think Pink-ärenden som diskuterades under 2021 ledde till slut fyra till faktiska ansökningar om akutbidrag hos Naturvårdsverket. Laxå kommun och Västerås kommun ansökte om ekonomisk hjälp för att flytta på avfallet, men fick avslag.

I Laxå hade avfallet redan tagits om hand och akutbidrag beviljas inte retroaktivt. I Skultuna, i Västerås, ansågs spridningsrisken vara liten.

Däremot beviljades 156 618 kronor för pumpning och sanering av lakvatten från Kagghamrahögen, i Botkyrka, vilket bara var en bråkdel av de drygt 1,5 miljoner kronor som kommunen ansökt om. Även kommunens andra ansökan om sanering vid Kassmyra på 42 248 000 kronor beviljades av Naturvårdsverket.

Läs också: Bränder visar brister i kontroll av dioxinutsläpp

– För att få bidrag måste det vara väldigt tydligt att det fanns en stor och akut risk för miljöskada för mark och vatten, utifrån exempelvis ett läckage. Och i vissa fall kunde det räcka med att exempelvis skyddspumpning eller att skapa brandgator för att minimera risken, säger Johanna Farelius.

Think Pink-fallen svåra att bedöma

Hon säger också att Think Pink-fallen varit extra svåra att bedöma.

– Ett stort problem för oss var att det inte fanns någon hejd på hur blandat avfallet var. Det var inte bara tal om för stora volymer, utan också fel fraktioner. Exempelvis blandades oskyldigt byggavfall med farligt, brännbart avfall. Och om jag minns rätt fanns det också lösningsmedel av olika slag, som bidrog till att det blev extra kostsamt att ta om hand.

Det var tydligt för handläggarna på Naturvårdsverket att Think Pink-fallen synliggjort en lucka i myndigheternas beredskap att agera snabbt i akuta lägen.

– Den här typen av brottslighet var helt ny för oss, en sällan-händelse eftersom vi vanligtvis jobbar med historiska miljösynder, men fallen har visat att det finns gråzoner där ingen tar tydligt finansiellt ansvar för att sanera föroreningarna.

Har ni föreslagit några förändringar för att kunna bevilja ekonomiska bidrag till liknande fall i framtiden?

– Vi har noterat luckan och diskuterar möjligheter med andra aktörer, men vi har inte lagt något förändringsförslag och hoppas att det inte ska behövas.

Läs också: Dubbelt så många avfallsbränder med icke godkända deponeringar

Avfallsbrott blir allt vanligare

I och med Think Pinks omfattande avfallsdumpning på flera platser i Sverige gav regeringen i uppdrag åt Naturvårdsverket att tillsammans med nio andra myndigheter se över hur avfallsbrottsligheten i Sverige bäst kan bekämpas.

– Det är svårt att upptäcka avfallsbrott och lika svårt att förebygga. Det här är en stor utmaning, säger Erik Stigell på Naturvårdsverket.

Går avfallsbrottsligheten att stoppa, eller pågår det nya Think-Pink skandaler just nu?

– Vem vet. Det kanske läggs upp sopor just nu i en liten kommun med små resurser, kanske bara en miljöinspektör, och då är det jättesvårt att stoppa. Det vi arbetar för är att det i alla fall ska vara avsevärt mycket svårare att genomföra sådant här och inte kunna ske i samma omfattning som Think Pink.

Regeringsuppdraget slutredovisas i mars 2026.

Läs också: Avfall på avvägar