Oklart om energikrav i nya bostadsbyggen
Sverige ska senast 2020 ha infört ett EU-direktiv som säger att nya bostäder ska ha nära noll i energianvändning. Men ännu finns inget som säger vad detta nära-noll är.
EU-direktivet tillkom av miljö- och klimatskäl. Det ska också driva på teknikutvecklingen. Men Sverige har haft svårt att implementera direktivet i tid. Kraven skulle ursprungligen varit klara redan 2013, men det finns ett utrymme för en fördröjd process. Det utrymmet tänjer Sverige på. EU-kommissionen signalerar otålighet.
Boverket lämnade sommaren 2015 ett förslag som har remissbehandlats. Nu väntas regeringen säga sitt och komma med en förordning.
Gällande byggregler, BBR, anger bland annat en kravnivå på hur mycket energi en bostad får använda som mest. Det uttrycks i kilowattimmar per kvadratmeter och år. BBR säger att nya eller ombyggda bostäder i den zon som Stockholm ligger får använda som mest 80 kWh/kvm/år.
I Boverkets förslag finns en skärpning till 55/kWh/år för flerbostadshus i den zonen.
För inte så länge sedan klargjorde EU-kommissionen att nära noll-kraven ska gälla alla byggander som färdigställts 2020. Denna tolkning tillämpad på Boverkets förslag skulle innebära att de skarpare kraven borde införas redan nu, eftersom de ska arbetas in i byggloven.
– Det skulle ställa till problem för byggarna och den situationen vill vi inte ha, säger Paula Hallonsten, enhetschef på Boverket. Ett sätt att undvika en sådan situation är att införa ändringar i sättet att beräkna energiprestanda men inte röra nivån, den ska vi kunna skärpa längre fram, exempelvis 2021. Det ser vi som ett sätt att följa EU.
Byggsverige går i spänd förväntan. Vilken kravnivå ska gälla?
– Bollen ligger nu hos regeringen, vi vet inte vilken ställning den kommer att ta, säger Paula Hallonsten.
