Nu ska regering och riksdag åläggas klimatdisciplin. En ny myndighet ska se till att klimatbesluten blir tillräckligt kraftfulla.
Ny klimatmyndighet på gång
En ny sammanhållen svensk klimatlag är på gång. Ett av förslagen är ett oberoende klimatpolitiskt råd som ska agera klimatpolitisk vakthund. Den nya myndigheten ska övervaka att klimatmålen nås och se till att de klimatbeslut som regeringen lägger fram till riksdagen blir tillräckligt konkreta, styrande och väl underbyggda.
Sverige väntar på den nya klimatlagen som håller på att beredas i regeringskansliet. Miljömålsberedningens förslag från i somras om ett nytt klimatpolitiskt ramverk med klimatmål till 2045 ska nu omvandlas till konkret lagstiftning. En proposition väntas någon gång i vår. Det framkom vid en pressbriefing på UD inför klimatmötet Marrakech.
Eftersom klimatarbetet spänner över en lång rad politikområden: transporter, energi, industri, jord- och skogsbruk, konsumtion med mera, så behövs en samordning och ett kontrollorgan som håller koll på hur det går med att genomföra klimatpolitiken. Miljömålsberedningen föreslog en expertmyndighet i form av ett klimatpolitiskt råd. Det ska granska regeringens klimatarbete och utvärdera om besluten ligger i linje med de målsättningar som anges i det klimatpolitiska ramverket. Om målen inte nås och det förekommer avvikelser som denna nya myndighet lyfter fram blir regeringen tvungen att gå till riksdagen och förklara sig.
Klimatdisciplin krävs
Den nya klimatmyndigheten är tänkt att binda kommande regeringar att arbeta innanför ramverket ungefär på samma sätt som det finanspolitiska rådets rekommendationer ska upprätthålla budgetdisciplinen och hålla regeringens budget innanför de finanspolitiska ramarna.
Miljömålsberedningen trycker på att det klimatpolitiska rådet måste vara oberoende. Så här skriver utredaren Anders Wijkman i rådets betänkande (SOU 2016:21): ”Som komplement till rådande myndighetsstruktur behövs ett tvärvetenskapligt sammansatt expertorgan som kan bistå regeringen med en oberoende bedömning av hur den samlade politik som regeringen lägger fram är förenlig med klimatmålen. I syfte att säkra rådets oberoende ska initialt en parlamentarisk förankring ske inför utnämning av ledamöter.”
Förutom att hålla koll på om klimatmålen nås ska den nya myndigheten också bedöma om regeringsförslag på klimatområdet är ändamålsenliga och tillräckligt effektiva samt granska om kvaliteten på regeringens beslutsunderlag håller måttet.
Miljömålsberedningen föreslår också att man inom det klimatpolitiska ramverket tar fram klimatårsredovisningar för statliga myndigheter och klimatpolitiska handlingsplaner för olika samhällssektorer. Ett nytt system för klimatmålen föreslås också, med etappmål på vägen mot slutåret 2045 samt en obligatorisk redovisningsskyldighet till riksdagen.
