Organisationer kritiserar EU-direktiv om mänskliga rättigheter

I början av februari i år gick 100 europeiska företag ut och krävde att EU-kommissionen tar fram ett direktiv för att EU:s medlemsstater inför lagar för att alla företag ska ta ansvar för brott mot, och övergrepp på, mänskliga rättigheter och miljön i hela leverantörsledet. Bland företagen återfanns svenska Ericsson, IKEA och Haglöfs.

När EU-kommissionen under onsdagen, den 23 februari, offentliggjorde sitt direktiv framkom det att det bara gäller cirka 13 000 företag, drygt en procent, av alla företag i EU. Ansvarsutkrävande kommer bara kunna krävas av företag med fler än 500 anställda och en omsättning på mer än 1,5 miljarder kronor.

Visserligen innefattas Ericsson och IKEA av de nya kraven, men inte Haglöfs enligt dem själva. Företaget skriver i ett mejl till Sveriges Natur att ”för att direktivet ska bli så effektivt som möjligt anser vi att det bör omfatta alla företag som är verksamma på EU-marknaden, oavsett sektor och storlek, och att det bör sträcka sig över hela värdekedjan.”

Tuffare i högrisk-sektorer

IKEA svarar inte på Sveriges Naturs frågor, utan hänvisar till sina hållbarhetsrapporter. I brevet företaget skrev under 10 februari står det dock: ”Alla företag som är etablerade i EU eller aktiva på den interna marknaden, inklusive finansiella aktörer, och oavsett storlek, ska täckas av en lag om ansvarsutkrävande av mänskliga rättigheter”.

Direktivet är något tuffare för företag inom ”högrisk-sektorer” som textil, gruvor och jordbruk. Där gäller gränsen 250 anställda och en omsättning på 400 miljoner kronor. Trots detta kan 99 procent av EU:s alla företag fortsätta undvika att följa upp hur mänskliga rättigheter efterlevs i sina leverantörsled.

På biståndsorganisationen Oxfam Sverige är policychef Hanna Nelson besviken. I ett uttalande säger hon att direktivet är urvattnat.

– När vi vet att kränkningar av mänskliga rättigheter förekommer i alla globala leverantörsled är det tandlöst med ett förslag som gör att 99 procent av företagen slipper undan det här ansvaret. Ytterst är det ett svek mot de människor vars liv, familjer och samhällen allt för ofta exploateras på grund av företags oaktsamhet i ett system som främjar ekonomisk vinst framför människors rättigheter. Det är tydligt att starka företagslobbyister har satt sina väl synliga spår i förslaget.

Även Naturskyddsföreningen kritisk

Såväl Naturskyddsföreningen, som Oxfam uppmanar Sveriges regering att, i den uppföljande process som nu följer efter direktivets publicering, arbetar för en starkare lagstiftning. Direktivet ska nu behandlas av Europaparlamentet och alla medlemsländerna, innan det ska antas, troligen under det svenska ordförandeskapet för EU, våren 2023.

– Vi ser att människor som försvarar miljön är alltmer utsatta. I snitt dödas fyra miljöförsvarare varje vecka i världen och ofta är dessa brott kopplade till just mark- och utvinningsfrågor. Det är en helt oacceptabel utveckling som måste adresseras av EU, säger Karin Lexén, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen.

Även Haglöfs uppmuntrar regeringen att fortsätta verka för ett robust ramverk för att bland annat ”höja ribban när det gäller att undanröja kränkningar av mänskliga rättigheter och miljöförstöring, samtidigt som man skapar lika villkor för alla företag som är verksamma i Europa.”

Sveriges Natur har sökt handelsminister Anna Hallberg, som har avböjt att kommentera på grund av tidsbrist.

Rättelse: I en tidigare version stod det att även Haglöfs omfattades av det nya direktivet, men Haglöfs menar att man inte gör det. Även om företaget skulle omfattas som en del av den högrisksektor som textilindustrin utgör har Haglöfs färre än 250 anställda.